29 april 2013

Utlovad fortsättning från Bangkok . . .

Utlovade länkar till hjälp-projekten i Bangkoks slum kommer här. Jag är visserligen inte hemma än, men ju förr desto bättre . . .

När utbildningen kommer igång blir det "andra bullar".

Susanna är på sluttampen att starta en utbildning för ungdomar som vill lära sig matlagning. Mest med inriktning på internationellt kök, för att eleverna ska kunna slussas ut och få attraktiva arbete "ute på stan". F.A.B. - Food Academy Bangkok - är namnet på det projektet. Bäst information fås givetvis från hennes egna hemsidor. Båda har bankgironummer för donationer.
1. http://bangkok-life-susanna.blogspot.com/.  Startsidan, där hon blandar med allmänna inslag.
2. http://foodacademybkk.blogspot.com/.  Speciellt för projektet.

En del av lokaliteterna hos Food Academy Bangkok.




















Förrådslokalen hos Hang on Hangers.

Annika har sedan några år igång flera projekt på gång. Det främsta är Hang on Hangers (Klicka för en film). Ett genialiskt sätt att få kvinnor i arbete med en syssla som de kan utföra i sina respektive hem. Det har redan fått stort genomslag. Men Annika nöjer sig inte med det. När hon vistas bland människorna i slummen ser hon också många sargade livsöden. Det mest akuta just nu är några "hus"byggen som saknar ekonomiska medel att färdigställas, se denna länk; http://www.50ibkk.blogspot.com/2013/04/nybygget-borjar-bli-till-aren.html, som även innehåller bankgironummer . . .

Fortsatta bygget diskuteras. Notera bandaget om thaikvinnans finger, hon skadade sig i bygget så hon inte kan göra galgar för tillfället.


28 april 2013

VARANÖDLA och SEMLOR i Bangkoks slum

Susanna ochAnnika. I lokal för blivande restaurangskola.
Jag har nu anlänt till huvudstaden. Och träffat två fantastiska svenska kvinnor, som var för sig driver projekt för att hjälpa fattiga, utsatta, handikappade och arbetslösa människor i Khlong Toey, ett stort slumområde i enorm kontrast till de supermoderna områden som den typiska turister ser i Bangkok.

Detta är bara en liten blänkare, större reportage kommer då jag är på plats hemma i Chiang Mai igen.


Tills dess; har du någon gång funderat på att ge ett bidrag till en hjälporganisation men inte tror att all hjälp "kommer ända fram" och därför tvekat, så finns möjligheten här. Ingen egen profit, inga mellanhänder, ingen administration. Alla donationer kom kommer in, pengar eller prylar, går direkt in i respektive verksamhet. Återkommer med länkar för den intresserade . . .



Annika guidade mig bland labyrinterna av smala gångar i Khlong Toey. Hon tjöt till vid åsynen av denna stora VARANÖDLA. Inget husdjur direkt.

Vi blev rädda. Barn blev rädda. En vuxen man skojade och tog tag i svansen och då vispade ödlan till och försvann in i ett skjul.

Susanna visade prov på sina goda matlagningskonster med SEMLOR till kaffet.

25 april 2013

Tillfällig reträtt

Vistelsen i Hua Hin har varit angenäm.
Inte minst tack vare live-sändningarna från Allsvenskan. Eftersom nästa match kommer så tätt inpå har jag passat på och tagit en tillfällig cykelretur till Pak Nam Pran (Buri), cirka 30 km söder om Hua Hin. För att återkomma till den tidiga "seriefinalen" på torsdag.

 


















Pak Nam Buri har jag tidigare bara passerat, på cykelturer söderut. Men nu har jag gjort två övernattningar där. Samhället lever mycket på fiske och turism. Längs den milslånga kusten söderut finns mängder av Resorter och Hotell. En liten väg följer också kustlinjen. Perfekt för cykling, knappt utan trafik och med många "vattenhål" (förutom havet) att stanna till vid.



Hand, spade och korg. Och en låååång strand att bearbeta för att plocka små snäckor med ätbart innehåll.


Hav och en fiskebåt, sett genom ett "nålsöga". (t.h. traditionellt sätt sett.)




















Floden, som heter Pran Buri, (samma namn som distriktets huvudstad 5 km inåt landet) har en enormt stor fiskeflotta. Med många arbetare från Burma och Kambodja, både som besättning på båtarna och hantering av landad fisk och ostron. Överallt i själva samhället står otaliga ställningar med bläckfisk som ligger för torkning. Fisket är både små- och storskaligt. Liksom på andra kustområden ser man de gröna och vita skenet från nattliga fisket guppande i horisonten.




Nyfångade ostron har precis anlänt med båt. Notera handskarna!  Landas via tre båtar till väntande . . .

. . . arbetare. När jag kom fram satt de och slipade knivarna. Nu i full färd med att öppna ostronen.

Stora bläckfiskar packas för transport till Bangkok.
Fixar buggar i nätet.


















På nära avstånd finns också ett stort område med Mangroveskog. Restaurerat till ett Ecosystem learning Center på 80-talet och är nu ett intressant utflyktsmål med gångar, informationstavlor och utsiktstorn inne bland skogen.




21 april 2013

Frosseri i Hua Hin

Första året i Thailand åt jag nästan ingen farangmat alls, den autentiska thaimaten var exotisk, spännande och god. Därefter har jag varvat thaimat och västerländskt.
På senaste utflykten har jag ätit väldigt god thaimat, råa räkor, fisk, ris, kyckling med mera. Tills jag kom till Hua Hin. Där fanns utbudet som gjorde det lätt att dras till "gamla synders" matbegär. Jag har frossat i Danska köttekager, Svensk pannbiff med lök, Bayeriche wienersnitzel, salamibaguett och Svai räkmacka.

Mest och allra bäst har jag frossat i två matcher Allsvensk fotboll på storbildskärm hos Benthos Sport Bar. Med Blåvitt i huvudrollen. Dagens match i Östergötland visserligen lite krampaktig till första målet och lite väl spännande sista fem minuterna. Full pott bärgade dock. So far so good.

Jag har ingen brådska hem till Chiang Mai, där värmen består med nära 40 grader och föroreningarna i luften på väg tillbaka efter tillfällig lindring tack vare ett regn under Songkran. Här är det inte lika hett. Bara varmt, upp mot 34 grader och stekhet sol. När jag kommer tillbaka till hotellrummet känns det som att komma in i ett "kylrum" - med a/c påslaget är det 25 grader. Men det går ju inte att vara inne hela tiden. Lite glidarturer blir det och vinden fläktar skönt. Och kameran är med, givetvis;

Tjusiga vägskyltar. Highway Phetkasem skär genom centrala Hua Hin.
Märkligt att man inte bygger "flyovers" eller åtminstone rulltrappor för alla som korsar till fots.



Småknattar värmer upp för träning thaiboxing, i skydd av ett tempel.
Vid en elefantcamp ombeds man vänligt att Parkera i bilen!

























Kor på "grönbete".  Mager diet, direktmetod thaistyle för att framställa lättmjölk, mager ost och lättmargarin?
Safety First?  Njae, ska ju bara . . .


Ett stort Vattenpalask finns 10 km upp mot bergen. Även med en konstgjord sjö för wakeboard.

"Återfall" 1/5.

"Återfall" 2/5.

19 april 2013

Nöjd - efter 700 kilometer.

Den avslutande(!) cykeletappen, till Chumphon, blev 95 km. Då hade den sammanlagda cykelsträckan snurrat fram till 710 kilometer. Och jag var väldigt förnöjsam med det. Cykelbehovet var mättat. Det blev åter en härlig dag för cykling. Fortsatt längs små vägar som "slickade" kusten. Genom stora skogar av oljepalmer. Med perfekt väder, mulet och bara stänk av regn. Det kändes toppen, och det kändes lämpligt att avsluta cyklingens del av resan just när det kändes så. Fortsättning av resan blir med tåg till Bangkok, för intressanta möten där. Men jag kommer att hålla mig kvar i "norra södern" ett tag till, med cykeldagsturer.



Oljepalmens stora klumpar av fruktkött. Avlastning till en uppsamlingsplats.

Kokosnötter skalas med ett vasst verktyg. 4-5 hugg och skalet är av.

Bonusbild. En 10-poängare dagen till ära då Blåvitt leder Allsvenskan på just 10 poäng. Delar av Thailands fiskeflotta håller med.

Korta bitar behövde jag cykla på Asia Highway 4. Bland hemvändande Songkranfirare. Som Autobahn en semestersöndag.
När det var 24 km kvar fick jag se en skylt Shortcut to Chumphon. Korsade Highway och fick en lugn avslutning, sista kilometern till och med guidad av en mc-kille till järnvägsstationen.

En av alla Rural Roads (lantliga vägar). Sista biten till Chumphon.
Ett perfekt cykelstråk, som även andra upptäckt.

15 april 2013

Lugnet före stormen

Jag behövde verkligen några extradagar vila i Surat Thani. Efter tre etapper på raken. Var urlakan, hade muskelvärk, ont i knäna, kände lätt illamående. Tecken på överansträngning? Men efter dagen med vattenkrigandet, ja just dagen, var jag redo att fortsätta färden. Hade fått reda på att här kastar man vatten bara en dag vilket underlättade beslutet. Väderutsikterna visade visserligen på kraftiga regn, men måndagsmorgonen var lugn så jag gav mig iväg.


Kom inte undan.
Cyklade ur stan, genom skogar av kokospalmer och räkodlingar. På kurviga vägar och raksträckor, inga backar. Lugnt och fint. Såg några småflickor som hade vattenhinkar vid vägkanten. De leker väl lite eftersläckning tänkte jag och lät dem skvätta lite vatten i handflatorna, som gammal sed är för att visa respekt mot äldre. Men det blev värre, mycket värre. På landsbygden fortsätter de tydligen alla tre officiella dagarna. Hamnade i ett värstingstråk med flakbilar i långa rader i båda riktningarna. De flesta respekterade mig men det räckte att ett fåtal inte gjorde det för att humöret skulle sjunka. Det värsta är den kletiga leran som man kan få i ögonen. Nästa dag alltså likadant, iskallt vatten över ryggen och färgklet på kläderna. Jag avskyr att bli föremål för tilltagen. Nåväl, jag klarade mig utan att välta och allt är tvättat. Nästa år blir det inomhus eller utomlands!

Kom undan.
Den aviserade kraftiga regnet kom, med besked. Skyfall och åskoväder. Men jag hade tur som kom fram till Resorter båda dagarna just innan regnet hann ifatt. Till Chaiya 57 km och idag till Paknam Lang Suan 88 km. På fina kustnära vägar. Vid två tillfällen kom jag också undan att betala. I går blev jag bjuden på kaffe av två mogna kvinnliga poliser. Idag startade jag tidigt, 06.30, utan frukost. Plockade i mig lite snacks längs vägen och var rejält hungrig efter 55 km. Där, vid en vägkorsning fanns ett matställe. Beställde likadant  som två tjejer åt. Maten kom snabbt. Ut i ödemarken vid det stället fick jag också nyttja gratis wifi internet. Då jag skulle betala vägrade hon att ta emot ens en tjuga. Det berodde nog på att det egentligen var stängd, fyra andra kunder kom och fick nobben.

Detta är textversion 2. Den första var mer utförlig men försvann i ett ögonblick på grund av att tangenterna är sååå känsliga och markören fladdrar runt hur som helst.
Nu äntligen till bilderna


Råa räkor. En delikatess som Arne introducerat för mig i Bangkok

Hela lunchen, i Chaiya, som jag betalade.




















Blå halvtimman, skymning vid Lang Suan.

Panorama vid Lang Suan. Några är lediga och tar ett kvällsbad. Andra drar ut på fiske, bakom en lång vågbrytare syns av av fiskebåtarna.

Paraplyerna i Chaiya. Det räckte att bli våta om fötterna för dessa fina damer.
Munkar vill också bara. Tio meter från en enslig lokal väg.
Fyrföriskt . . .   Det finns många vackra motiv längs de lokala vägarna och samhällena, långt från turiststråken.

13 april 2013

Nyårsafton den 13 april

Officiellt firas Thailands nyår, Songkran, 13-15 april (13-16 april enligt Wikipedia). Vissa distrikt och regionen förlänger och senarelägger firandet. Men officiellt skall det alltså vara "Nyårsafton" idag. I morgon, den fjortonde, är första dagen på nya året fick jag berättat av några äldre thailändare som satt och begrundade några vackra buddhistiska symboler som de skulle göra rena på nya året.






















Själva firandet här i Surat Thani började lite försiktigt i går kväll. Med underhållning och test av en vattenkanon.

















Det är kul att titta på festligheterna om man kan hålla sig själv torr. Det var just en av anledningarna att jag lämnade Chiang Mai, landets vildaste Songkran-firande. Här i Surat Thani blev jag lite blöt på förmiddagen, tack vare ett befriande, lätt regn. Men folket är vänliga nog att inte slänga vatten eller smeta lera på mig som farang som inte själv deltar. Jag kunde glida runt både med cykel och gå längs trottoarer utan att få något stänk på mig. Inte heller såg jag en enda farang, som annars kan vara de värsta huliganerna vad gäller att jaga och dränka "oskyldiga". En sak är nog gemensam i hela landet, vattnet ska vara iskallt. Flakbil efter flakbil körde intill hamnen där det finns ett stort lager av isblock. Där de köpte och fick hackat isklumpar till sina stora vattenkärl.



Skumbad är senaste påhittet i firandet. Stora Foam Machines skapar skum att bada i.




















Kvällen innan var det skönhetstävling med pudrade näsor och kinder samt traditionella kläder.
I dag lite mer lättklätt på scenen.



Att tvätta rent Buddhastatyer är ett gammalt och fortfarande viktigt inslag i firandet.
Efter denna skålen vatten var statyn ren tillräckligt, två män kom och bar bort det strax efteråt.




Uppdatering;  Vad händer???
Just när jag skickat iväg detta hörde jag ett j-a liv på parkeringsplatsen utanför. Och hörde smällar. Tittade ut. Smällarna kom från PISTOLSKOTT, jag såg en revolver och hörde flera skott. Några thai blev skjutna och misshandlade. En mc-kille kom körande med ett svärd i högsta hugg.
När jag kom ner i foajén satt där två sårade unga män. En blödde från sår i magen, den andra synbara blödande skador på ben och knän. Ville inte ta bilder.
Otäckt. Jag blev darrig. En uppgörelse i den "undre världen", förmodligen under berusning. Snart kom poliser och plockade ihop kvarslängda attribut. Ambulanser kom strax efter. Nu pågår undersökning på platsen med en massa poliser i arbete.

Uppdateringen förtar väl intresset från inlägget om det annars så trevliga och fridfulla firande. Men jag väljer ändå att publicera, jag var så gott som i händelsernas centrum. Detta hände egentligen långt från gatorna där det festas mest. Hotellet ligger väldigt lugnt och avlägset, på en återvändsgata. Och nere i downtown fortsätter väl det glada vattenkastandet som om inget har hänt. Sawadii pi mai.