Sports Day - ursäkt för Party

Sports Day är en företeelse hos de flesta skolor i Thailand. Det sportiga är bara ett litet inslag under dagen - eller kvällen som jag bevittnade uppstarten av. Allra mest handlar det om party. Med fantasifulla dräkter, plakat, hejarklackar, spex, musik och dans. Denna länken gör mer beskrivning överflödig.

Mycket förberedelser ligger bakom. Fredag förmiddag då jag passerade 700 Years Stadium var det redan full sving. Jag frågade om det skulle vara löpning också; det har redan varit, blev svaret. På hemvägen vid femtiden fortsatte bygganden av scener och kulisser, men kulmen skulle ske på kvällen. Vad jag såg var bara lite uppvärmning, de skulle hålla på till midnatt! Det verkade som om de övernattade i salar vid inomhushallarna. Madrasser, partyombyte  och kläder på tork vittnade om det. Detta gänget var från ett av de större universiteten i staden som väl höll sig från satir och andra alltför uppseendeväckande snedsteg, liknande det som hände för några år sedan då en kristen(!) skola hade nazistinslag på dräkter i en parad. Engelskspråkiga tidningars artiklar från det är nu spärrat i thai-internet. Men här kan man läsa om det. Eleverna kände inte till andra världskrigets historia!!!

 

"After Sport" i fredags, 700 Years Stadium, Chiang Mai.

Små ballonger blir kulörta kulor

Man ser dem på Wualai Saturday Walking street, Ratchadamnoen Sunday Walking street och på Chang Klan Night Bazaar. Lysande vackra dekorativa kulband.

Hur de tillverkas är det inte många som sett. För mig tog det sex år innan jag fick syn på en liten familjär tillverkningsindustri. Där två personer jobbade. I utkanten av Ban Tawai.  På en cykeltur. När jag ser dem på bazarerna undrar jag bara en sak; hur i ballongen får de in glödlamporna?

Denna synen vid vägkanten gjorde mig nyfiken. Parkerade cykeln. Gick in. Blev trevligt bemött och fick plåta, inga problem.

Inne på gården; halvfabrikat i olika korgar.

Ett snabbt lätt tryck, och en liten ballong fylls med luft.

Samma, i närbild.

Här sker det dekorativa. Trådar, i detta fallet guldfärgade, förs genom en burk med klister och vidare runt ballongen som rullas av flinka kvinnohänder.

Dekorativa momentet, i närbild.



Chantaburi - Thailands mest cykelvänliga område

Chantaburi - Probably the most bicycle friendly part of Thailand.

Redan ut ur staden Chantaburi hittade jag cykelvänliga småvägar. Kom till Laem Sing efter cirka 35 km. Därifrån följde jag Chaloem Burapha Chaolathit Road. En Scenic Road längs kusten. Hur långt österut den går vet jag inte. Men från Laem Sing västerut är den är fantastiskt fin väg att cykla. Med tydligt färgmarkerade cykelfiler. En backe, efter bron till Chao Lao då man kommer österfrån, avbryter det för övrigt flacka området. Dessutom backigt vid det mest spektakulära avsnittet, Khung Wiman till Noen Nangphaya view point.
Fram till i höjd med Koh Samet är cykelfiler färgade i rött. Även efter Hat Rampueng alldeles innan Highway 3 hittade jag lokalvägar ända till 5-6 km innan Rayong.


Behöver egentligen inte skriva mer, bilderna får ta över. Vill du ha djupare beskrivning av området är denna länken förträfflig.

Från Chantaburi hade jag tagit en "omväg" via Laem Sing. Via Tha Mai är det kortare till Chao Lao Beach.

Laem Sing Bridge, här i riktning österut mot Chao Lao, byggdes år 2008.

För 10 år sedan

cyklade jag här för första gången.

Då åt andra hållet (på en 9 veckors tur in i Kambodja, Vietnam och Laos).

På ett sätt var det charmigare när bron inte fanns,

med överskeppning i båt.

Nya bron.

 

Havsnära.

Hade jag inte svängt vänster i korsningen ovan hade jag missat denna vackra del.

Fina vägen slutar vid utsiktspunkten, men fortsätter som lokalväg.

En kort sträcka in på den lokalvägen, en fiskeby vid bukten.

Längre fram ännu en ny bro. Tidigare behövde man åka ut till stora Highway 3, en flera mil lång omväg.

"Röda mattan" utlagd för cyklister.

Vid ett avsnitt tog jag en genväg (för att slippa några raka långsträckor). Två förfrågningar vid korsningar, sedan kunde jag själv läsa Paknamkrasae, nästa delmål.

V-format Vy från bron med "röda mattorna".

Ett avsnitt hade till och med helt avskild cykelbana.

Fiskerestaurang, PRAI RAYONG.

. . . och en god lunch. En slags fiskmojs inlindat i bananlöv, görgott.

Till slut. Ett "drömställe". Stilla, lugnt och avskilt. Vid en återvändsväg. Några få hus med bungalow och en liten shop.

Finalen av "På Spåret"

För att avrunda "På Spåret" kommer här de två sista ledtrådarna.

2 poäng. Första gången jag cyklade här var för 10 år sedan. Ruskiga monster-condon. Vid Hat Rampueng, 20 km från slutmålet.

1 poäng. På väg till cykelturens slutmål tog jag ett mellanmål (lunch) här. Resmålet ingår i restaurangens engelska text.

Inväntar nu Bussresa till Chiang Mai. Kommer fram fredag morgon. Hade siktat på buss klockan 15.30 men den går över Pisanulok och Uttaradit och tar 18 timmar. Direktbussen, 12 timmar, medförde en extra övernattning.

När bilderna blivit redigerade kommer ett sammanfattande inlägg om cykelturen.

Cyklade inte TILL Chantaburi

Åkte Minivan istället, cirka två timmar. Betalade för tre säten (cykeln tog upp två). 

Vart cyklade jag då, för cykla det gjorde jag. FRÅN Chantaburi.  

Bilderna ger ledtrådar, vart är jag på väg?

9 poäng. Saltvattenfiskar, alltså nära havet.

10 poäng. Svårlästa vägskyltar, på thai dessutom.

Följande bilder, förutom sista, är efter cirka 1/3 del av sträckan till slutmålet.

8 poäng. Även till denna avlägsna udde har förvandlingens tid hunnit i kapp. Nya bungalows med utsikt mot en stor havsbukt.

7 poäng. Världspremiär för ett cykellopp, 150 km längs Thailands mest cykelvänliga sträcka. De körde mot mitt mål.

6 poäng. Fiskeodling och forskning. Samt turistattraktion.

5 poäng. Generöst med plats vid denna beachen. Ett par km från ett expanderande, ännu småskaligt, semestermål.

4 poäng. Rundade denna stora bukten västerut, alltså riktning Bangkok.

3 poäng. En av flera relativt nya broar. Denna, efter en omväg, cirka 35 km från Chantaburi.

 Fortsättning följer . . .

Till Krabi med ÖVERLAST

Rubriken skulle också kunna vara Tänja på gränserna. Något som man är duktig på här - i många sammanhang, inte minst i trafiken.
Utanför Ban Tawai råkade jag se hur man lastade en Pickup med möbler. En transport som skulle ända ner till Krabi. I gassande solsken stod bilen strategiskt placerad i skuggan av ett stort träd. En idealisk lastningsplats, modell thai.

Min närvaro och försök till samtal blev till glada kommentarer och frågor om det går till på samma sätt i Sverige. - Lite annorlunda, svarade jag.  Bilderna får utgöra resten av berättelsen.
(Själv ska jag - lätt packad - åka buss till Rayong, och cykla till Chantaburi.)

När jag kom fram hade man i stort sett fyllt en pickup, trodde jag.

 

Men det skulle lastas på mer, mycket mer. 

Samma soffa åt andra hållet.

En soffa, men åt fel håll.
 



Det verkar ganska fullt, hummm.

Ett skåp till. På höjden finns ju hur mycket plats som helst.

Och ett skåp till. Och kolla vilken snilleblixt som slagit till, omlastningsfordonet har backats närmare.

Och ännu ett skåp.

Sista delen. Nu är ALLT på plats.

Skivorna funkar bra att kila fast med.

 

Nu ska allt täckas och surras fast.

 

Chauffören drar åt ett sista rep. Om extralampan funkar är den behövlig. Bilens lyktor täcks av skynkena.

En chaufför. Drygt 1400 kilometer . . .

Så här har tillverkares tänkt sig ett lämpligt användningsområde . . .