Chiang Mai House of Photography

Det var ett bra tag sedan

cirkulationen om utställningen 720th Year Chiang Mai then´till now mailades ut.

Nu har jag hittat den.

Utgångsläge Three Kings Monument. Ha statyerna i ryggen, korsa vägen. Det ligger ett museum framför dig, passera byggnaden till höger, sväng vänster och där bakom lite grönska ligger ett BLÅTT HUS, House of Photography.

April 1 – November 1
Photograph exhibition of Chiang Mai in the past to present by famous photographer Boonserm Satrapai and Nicjolus DeWolf, the American photographer, along with teachers and students from Photographic Art, Media Arts and Design Division, Fine Arts Faculty, CMU.
Located: Chiang Mai House of Photography

 

Utställning är på andra våningen.

Iron Bridge.

Lamphunvägen.

Så här kul hade de på invigningen (bild lånad från deras Facebook).

Låt intrycken sjunka ner medans du själv sjunker ner

i sköna fåtöljer och soffgrupper i bottenvåningen, med luftkonditionering !

Där finns också ett liten bibliotek med fotoböcker.

 

Mer svalka kan man få i närliggande Museum Café, med kaffe, bakverk, mat och drycker.

PARTY med respekt

Klockan var lite före 10, jag hade kommit en bit ut från centrum på lördagens cykeltur. Hörde lite musikklang in på en gård. Kom fram precis då musiken började och färggrant klädda dansare svajade runt på platsmattor utlagda på cementgolvet.

En rituell ceremoni i respekt till gudarna (vilka fick jag inte reda på). Även tidigare har jag råkat hamna i liknande situationer och visste vad som skulle hända. Dock var det lite försiktigt nu på morgonen, rökverken, ölen och whiskyn hade inte gjort riktig verkan ännu.
Vänligt avböjde jag maten jag erbjöds och cyklade vidare och tog kaffe på första bästa fik. Ett nytt ställe som skulle bli Resort inom kort.

Det måtte vara en passande dag för denna speciella Lanna-ceremonidansen för att ära gudarna. Vilka gudar fick jag inte reda på heller vid nästa ställe.
Båda ceremonierna i utkanterna av Sarapii. Men här kunde en yngre tjej bland åskådarna berätta, efter att ha vänt sig till de äldre damerna, att de valt just denna dagen för det var födelsedag för en "professor", som nu troligen är död.

Lite mystik och hokuspokus för en utomstående, men en intressant företeelse.

Fika i Svenska färger.

 Nästa ställe.

Varje "medium" har en speciell väska med attiraljer för dansen.

 

Åskådarna gjorde på olika sätt för att komma i stämning.

Alltid mat, och öl för det är fest.

Kvinna med adopterad(!) docka. För gamla för öl?

10.000-tal på vandring upp till Wat Doi Suthep

En stor religiös högtid, Visakha Bucha Day, äger rum den 20 maj i år. (Datumen är olika varje år beroende på månkalendern.) Man firar Buddhas födelse, upplysning och död. Kvällen och natten innan firas detta speciellt i Chiang Mai med en vandring, 11 km, till templet vid Doi Suthep. Där går man tre varv runt templet för att sedan gå tillbaka samma sträcka!
Ett stort och tydligt inslag är de många Burmeserna. En försäljare vid vägkanten berättade att av alla deltagare är det bara 10 % thailändare som vandrar. Folket från Myanmar är både segare, starkare och mer buddhatrogna.

Givetvis medför detta stora trafikstockningar på alla vägar som går till starten, men allting fungerar smidigt, Chiang Mai University har stora parkeringsutrymmen.

Bilderna är tagna på vägen innan den lååånga backen börjar. Kameran orkade inte riktigt med i skymningen, men innehåller får gå före bildkvalitet.

"Sevärdheter" Unseen Chiang Mai

Ett uppfriskande lätt regn i natt med morgontemperatur 24 grader, och jag passade på att ta en cykeltur. Ett tåg körde jojo vid bommarna en minut från ändstationen, därför blev det en annan runda. Efter fem minuters väntan gav jag upp och körde direkt söderut. Måtte blivit lite störd för helt plötsligt kom jag ut på Super Highway, och fick köra den i motsatt riktning tills första bästa avtagsväg.

Nåväl, efter den "thaivarianten" kom jag in på fina områden. Troligen på nyupptäckta vägar, jag kände i alla fall inte igen mig. Inte ens vid det trevliga fiket där en tjej från Myanmar arbetade. Hon har varit i Thailand fyra år och längtar tillbaka hem, men har inte råd berättade hon.

Pigg efter kaffe och goda nybakade bananmuffins fortsatte upptäcktsfärden. Kände igen mig närmare floden Ping, där jag cyklade in till en 25 år gammal byggnad som rustade för bröllop nu på lördag (kanske blir det ett återbesök då, blev inbjuden av ägaren). Återbesök blev det vid restaurang The Paper. Trevligt ställe med bibliotek och god mat. Pasta Pesto ham blev dagens lunch.

Hit men inte längre cyklade jag på Lamphunvägen. Tog höger för nya upptäckter.

Många stolpar att måla siffror på.

Ett annan - med modernare anordning.

Nytt vattentorn - med bambuställning . . .

Da'n efter fest. Kantinerna skall tillbaka.

I stället för apa - som gör jobbet i södern.

Dekorationen för kistor.

Många vägbyggen på gång i omgivningen. Breddar till fler filer.

Nostalgi jukebox hos enkel restaurang, som supportar Chiang Mai FC.

Köpte ett fat mango, 20 baht.

Baan Taathmnak vid floden, som ordnar fest för grupper.

En av de två trädgårdsskötarna har lunch.

Fick min lunch serverad i denna ombonade a/c-miljön.

Sökte svalka i Ang Khang

Värmeböljan i framför allt norra Thailand med grader över 40 Celcius har plågat lander ett par månader nu. Den längsta ihållande varma perioden och samtidig torka i området på 60 år.
Bara tre timmars bilresa norrut från Chiang Mai är det mycket behagligare, med temperaturer i snitt 10 grader lägre. Doi Ang Khang är platsen.   Mitt förra besök var betydligt svalare, kallt rent av.

Trevliga resesällskapet.

Vi var fyra goda vänner som tog ett dygns tillflykt dit med bil. Hittade logi hos Laoting Resort i byn Ban Khum och mat i Ang Khang Nature Resort. Resan bjöd på mångfald fotografering. Eftersom det är ganska tunnt med bloggande för tillfället kommer här en rejäl portion bilder.

Ban Khum. Verkade vara fler Hotell och Guesthouse än boningshus. "Huvudgatan", 30 meter lång ligger bakom skjulen.

Bra att veta hur man ska duscha.

Fint kamouflagemönster.

Våra rum vid Resorten

3 km runda med bil i parken. Mest lockade kaffet.

Behaglig temperatur. Max 32.5 och minimum 18.9 grader. På väg till frukost; 23 grader.

Brandövning för personalen på fina Resorten.

Mer aktiviteter hos personalen. Morgongympa, med populärt inslag av två faranger. Men vid bollspelet Sepak Takraw hängde vi inte med.

Bollkalle.

Resorten var strategiskt försäljningsställe.

Medelhavet? Nä, vi gjorde av avstickade till köldhålet där vi hade 3 grader en decembermorgon 2011.

Ban Luang, med "köldresorten" är en större by än Ban Khum där Royal Project ligger. Några bilder:

Kvinnan bjöd på plommon, en av frukterna som odlas i byn.

Denne musikern spelade på en petflaska och en plåtbit instucken i en kulspetspenna.

Hemåt tog vi en annan väg, via Arunathai till Chiang Dao och vidare . . .

Flera militära posteringar längs denna känsliga väg.

Och vacker natur. Myanmar bakom bergskedjan.