Stannade för kaffe på två ställen som hade servering i sina trädgårdar (inomhus i luftkonditionering ännu ej tillåtet).
Trafiken som fördubblats, ja kanske tredubblats, sedan jag flyttade hit kändes precis så behaglig som den var för 8-10 år sedan. En liten tröst i dessa coronavirus tider.
Secret place
I flera år hade vi i svenska cykelgänget passerat skylten "My secret Café", ett ställe som sett totalt övergivet ut. Tills för några månader sedan då en av oss hittade dit till ett, som det visade sig, riktigt mysigt kafé. Denna gången stannade jag till och såg att det var stängt, som det mesta nu i krisen.
Jag gled vidare längs bevattningskanaler varifrån vattnet slussades ut i de grönskande risfälten.
Det kändes som att jag inte ville åka hem utan suga ut så mycket som möjligt av den ljuvliga tillvaron. Så när jag kom fram nära mitt secret place, Doi Hmong Coffee, en kaffe- och teservering vid floden svängde jag in och beställde en iste av ägaren. Han även rostar och säljer kaffe, kanske där in heart of coffee kommer in i bilden.
Vid ett tidigare besök förra året byggdes en pizzaugn. Den var färdig nu. Och i bruk förstod jag efter en tids utfrågning på thai/engelska. Pizzabagaren hade åkt för att handla, och när han kom tillbaka beställde jag en hawaiipizza. Under tiden smuttade jag på honungsmjöken och isteet och njöt av tystnaden och friden.
Försvinnande gott. |
I skrivande stund, coronavirus tider, går stället på sparlåga. Men det verkar som restriktionerna delvis kommer att släppa i maj månad.
Om du vill testa stället så är länken här till deras facebook, inklusive karta. Lite ruffig omgivning, men väl framme en härlig atmosfär med stoppade fåtöljer vid floden.