Men annars finns trevliga mindre vägar, nästan utan trafik. Med mycket att se på och upptäcka. "Resan är målet" i allra högsta grad.
Väljer man 107an är det cirka 80 kilometer, som fartfolket väl gör på 1,5-2 timmar. För mig tog hemresan drygt 7 timmar. Det ni, knutters.
Hemresan ja. Utflykten startade jag i måndags just upp till Chiang Dao, då med lite längre avsnitt på stora vägen. Tanken var en 4-5 dagars tur med scootern, men jag blev så jäkligt nöjd med upplevelserna i Chiang Dao att en fortsättning kanske skulle kännas avslagen.
(Det som gjorde mig nöjd kommer separat i Bloggen.)
Lämnade rummet och berget bakom mig. |
Mitt i centrum av staden tog jag vänster,
över en bro och längs lokalväg 4100 parallellt med huvudvägen.
Efter cirka 10 kilometer, vid 31 december där vägnumret hade bytts till 3047, ut på Hw 107. Och strax därefter dags för fika på ett fräckt ställe vid en flod, just innan polisens checkpoint.
Efter några skyltar om Elephant Camp chansade jag in till vänster på en ödslig väg.
Snart kom en skylt om ett tempel (så ovanligt).
Risskörden är på sluttampen (kommer nog också i separat blogginslag). Risbönderna liksom "alla" thailändare äter lunch klockan 12, så är det bara. Jag stannade och medans jag tog av hjälmen hörde jag någon säga "tai roop". De anade att jag villa ta bilder.
Så småningom kom det där templet fram inom synhåll.
Det såg stort ut så jag åkte in. Och fick se . . .
det BLÅ templet i Mae Taeng.
Därefter mot Mae Ngat Dam, men svängde höger innan dammen. Från och med nu kände jag delvis igen mig, här var gamla cykelmarker. En lokalväg ledde fram till Hw 1001. En "pil" blev som riktmärke men vid några korsningar fick jag fråga efter vägen, mycket hade förändrats sedan cyklingsperioden.
Alldeles efter ett "flintisträd" och innan väg 1001 blev det "kattlunch",
i form av phad tai med räkor.
Nerför backarna längs Hw 1001 till dalgången och där in på "kanalvägen",
Rural road 4034 till Mae Jo University.
Korsade stora vägen och till slut småvägar nära floden Ping, där ett favoritkafé hade stängt för dagen.
Bredvid hade de chaang, men inte som går att dricka utan riktiga elefanter!!!
Vilka fantastiska bilder och så talande du skriver. Tack för att vi får ta del av dina upplevelser. Sabina
SvaraRadera