Antikaffär undanskymd i antik coffee shop

Antikviteterna syns inte från vägen, inte ens från kaféet, som heter Flo Coffee Brewers  (kopiera och googla för karta). Andra gången jag var där frågade jag om lov att gå in och det var inga problem.

Föreståndaren/ägaren är amatörfotograf och jag kunde fotografera fritt. Härlig atmosfär redan i kaffelokalen, med gamla prylar och fotografier på väggarna. Specialsorter av te och kaffe. Inne i det fördolda öppnar sig lagret av kledonerna som lagras i hundra år gamla lokaler. Porslin från Kina och träskulpturer från Myanmar, och allt är till salu.

Ljuset från en springa i taket föll så perfekt över ansiktet.

 

"TOMTEN" talade till mig, och jag kunde inte släppa det. Gick till butiken i dag för att kolla om den går att köpa för överkomlig summa. Jovisst, jag blev förvånad och glad. Priset var 150 baht(!). Först trodde jag att det var en Tomte, men när kvinnan i antikbutiken sa att det var en av Snövits sju dvärjar köpte jag en till. Tror att den förste är Butter eller Blyger så han får uppmuntrande sällskap av Glader.

Nu vilar de i en hylla med sällskap av andra souvenirer tillverkade och inhandlade i Chiang Mai. Ibland ska de kunna vistas på balkongen också, men i dag bara en kort stund på grund av luftföroreningarna.

 

På grund av den dåliga luften får de se om lägenheter själva några veckor

då jag fly(ge)r söderut på måndag.

 

Från dagens besök har också dessa bilderna tillkommit.

Fick också berättat att souvenirerna av porslin hade kommit från Kina för 40 år sedan. Tidigare fanns de i en antikaffär i Hang Dong, som lades ner för 5-6 år sedan för att flyttas till Charoen Muang road.

Det ligger inte så långt ifrån Nawarat bridge 

och ett tidigare inlägg om bland annat Building A.

 

Denna vägskylten stån nära entren.

 

Glädje och Fest vid spektakulär munkinvigning

Inte vilken invigning som helst. Spektakulärt och kulört färgsprakande, med dans och högljudd musik från traditionella trummor och slaginstrument från Myanmar. Ursprunget till Poy Sang Long, som Festivalen heter, kommer från folkgruppen Tai Yai i Shan State, Myanmar. 

The word 'Poy' signifies a religious event whereas 'Sang Long' means a young boy who is about to get ordained as a monk.

 

In neighbouring Thailand, where Shan immigrants have brought over the traditions from Myanmar, the ceremony goes on for three days, as the boys (dressed like princes in imitation of Gautama Buddha, who was himself a prince before setting out on the religious path) spend the entire time being carried around on the shoulders of their older male relatives. On the third day, they are ordained, and enter the monastery for a period of at least one week, and perhaps many years.

Som du kanske redan sett i detta inlägget pågår festligheterna i tre dagar.

Här bilder från första dagen vid Wat Ku Tao, Chiang Mai.

Bilderna ovan från morgonen.

 

På eftermiddagen tilltog festligheterna.

 

Videos kan förstoras,

testa "Picture-in Picture mode",

och i mobilen ses den bäst i "liggande" läge.

 

Dan innan . . .

24-26 mars är det Festival i stan, för immigranter från Shan state, Myanmar. 

Förberedelser i och kring templet Wat Ku Tao var klara i eftermiddags. Den ceremoniella rakningen av håret höll på när jag var där.

Därefter behandlas de som små prinsar de tre följande dagarna och bärs omkring på axlarna av anhöriga eller sitter och ligger i speciella bärstolar eller sängar. På tredje dan byts klädseln ut till den enklare munkdräkten och de tillbringar varierande antal dagar som munknoviser.

Fortsatt reportage från de tre dagarnas firande kommer . . .

 

Discjockey.

Slutlig dekorering av en bärstol.

MC-tur i Bergen, Hund o Katt, Kaffe, Kaffe, Kaffe och Vurpa.

Tre, nej FYRA Kaféer på MC-tur ersatte gemensamma 11-kaffet vi brukar ta på JAI Coffee inne i stan.

 

Fem svenskar försedda med varsitt tvåhjuligt motorfordon gav sig iväg upp i bergen öster om Chiang Mai. Med olika fartresurser i åtanke bestämde vi att träffas på ett kafé , The River Mae On, 45 km från centrum. (Själv hade jag innan dess stannat för frukost vid Rock Loft Garden, så det blev fem ställen för mig).

Med min fartförmåga åkte jag iväg först därifrån. Normalt stannar jag ofta för att ta kort, men nu fick jag hålla igen. Fast stoppade vid ett ställe - och upptäckte att kameran var glömt i första kafeet. Ringde till kompisarna men inget täckning. Okej den är kvar i säkert förvar tills vi kommer tillbaka, tänkte jag.

Hoppet fanns också att någon tagit med den. Och mycket riktigt, Hasse kunde leverera dyrgripen, tack igen.

 

Här är motivet, som jag fotograferade på tillbakavägen.

 

Och här diskussion om telefoneringen.

Huvudmålet var Lunch (och kaffeinköp för hemmabruk) vid Baan Mae Chaem längt väg 2552 i vild, starkt kuperad terräng ytterligare 30 kilometer bort och då var vi i Lampang provins. Det är här Hund o Katt kommer in i bilden. Hunden "vaktade" lojt bottenvåningen. Vi tog lunchen en trappa upp, där jag varsamt föste bort katten för att få sitta i den bekväma stolen.

Andra motiv från Mae Chaem, som ibland stavas Mae Jam (engelska uttalet styr).

 

Kaffe efter maten, för fyra av oss.

Vid "hängande" kaféet The First Valley, med stor utsikt.

Sista stoppet blev Thepsadej Coffee. Med inköp för min del av filterkaffe att brygga hemma och en kopp varm capuccino på plats. Väldigt gott kaffe, som odlas i skogarna intill. Kaffebuskar såg jag på en liten utflykt längs en smal väg in i skogen.

Hasse, Håkan och Tomas vid Thepsadej Coffee, Kenneth hade vänt om till ett konstmuseum.

Branta kurviga vägar i djungelområdena gick galant. Men, nästan hemma blev jag sugen på glass hos Bud´s Ice Cream. Skulle göra en "thaiparkering" och körde upp på trottoaren. Då välte hela ekipaget. Bara lite uppskrapat knä på mig men hojen fick plåt- och glas-skador. Men inga glass-skador, till råga på allt var glassbutiken stängd 😠.