14 juli 2019

Tham Luang visit. Ett år efter dramat.

I torsdags, den 11 juli, var jag på besök i Mae Sai (Chiang Rai). Nästan på dagen ett år sedan dramat med fotbollspojkarna i grottan fick sin upplösning.

Efter en delvis skumpig bussresa (mycket vägarbete pågår mellan Doi Saket och Mae Kachan) var jag framme vid gränsstaden Mae Sai. Checkade in på förbokat hotell, hyrde mc (moped) och var snart framme vid utflyktsmålet som är en Nationalpark och kommer att bli en stor attraktion när alla tillbyggnader inklusive museum är färdigställda. I dagsläget är grottan stängd. Utanför syns inga spår från operationen, men viss utrustning lär vara kvar inne i grottan. Man funderar på att låta en del materiel vara kvar när väl grottan öppnas igen för allmänheten.



Det som redan är klart är statyn av den omkomne dykaren Saman Gunan med vildsvinen (vild boars) vid sina fötter. Och inne i en byggnad, en drygt 20 meter lång målning som sammanfattar "allt". Dessutom affischer och en stor tydlig karta med illustrationer av grottan och de olika kamrarna med mera.

















Vägarbete,
Highway 118.

Den delen av bergskedjan Doi Nang Non, som är grottans "tak".

07 juli 2019

CosPlay Central Airport Plaza

Bokmässa i Chiang Mai i helgen. Vad vore det utan "maskerad" i form av Cosplay med olika rollfigurer? Inte mycket för en amatörfotograf.

Själva kostymeringarna bedöms av en jury, som sätter poäng från olika kriterier. Och så småningom utser vinnare. Jag stannade inte tills vinnare kröntes utan höll mest till backstage.




Farang Spiderman fick kontakt med tre thai dito.











Blåluvan, med blåa ögon(linser).



05 juli 2019

Party vid grönsaksmarknaden

Ett besök i Chiang Mais färskvarumarknad är alltid fascinerande. Med ständig och intensiv handel. Ofta med inslag av glada tillrop och leenden. Flakmopeder, lastkärror, pickupbilar och transporter av alla slag trängs i de smala prången, ibland i väntan på varandra för att komma till och från sina bestämda platser.



Varje dags rutin för handlare och kunder. Ett festligt skådespel för en utomstående betraktare.

Ibland bryts, eller samsas, det dagliga slitet med fest av något slag.
Vid tider då man ger gåvor till tempel brukar man samlas och "förfesta" i sin hemby. Har man inte den tiden eller möjligheten kan man ju ordna en sådan fest på arbetsplatsen.
Häromdagen hörde jag ett högt dunkande "discoljud" mitt i Muang Samut Frest Market och hamnade i ett Party där man samlade in gåvor i form av ett stort "pengaträd" och hade musikanläggning med disc-jockey och karaoke. Antar att det är det stundande Lent-perioden, Khao Phansa, som föranledde denna festen.


Först lite allmänna marknadsbilder.












I början av festen hamnade en liten dansande unge i centrum.
När musiken tog paus körde han, stärkt av en klunk öl, fram en fruktvagn.


Musikanläggningens högtalare.



Gåvor i Pengaträd.
Hi !


Nerför och ut i "trafiken", bäst att hålla igen.

Det behövs bara små mängder vin och öl för att komma igång med karaoke.



01 juli 2019

Visa Körkort Körkort. Bonus; plöjning Sticky Rice.

Direkt efter hemkosten från Europa har jag varit i närkontakt med myndigheterna.

Bland Pausbilderna tidigare i bloggen skrev jag ju om farhågorna inför förnyat visa (visum). Visa visa skulle jag också behöva för nya körkort (både bil och motorcykel).

Vad gäller visa var det samma visa som tidigare. Det vill säga en kombination av årliga pensionsinkomsten och pengar på thai bank, sammanlagt motsvarande 800.000 baht. Tack och lov är Sverige ett av få länder som Immigration godkänner verifierade pensionsintyg från. Och de "alarmerande" höga beloppen för hälsoförsäkringar är ännu så länge en skrivbordsprodukt.


Det gick väldigt snabbt att få visumet ska tilläggas, på mindre än en timma var allt klart.
Betydligt längre tid tog det att få körkorten. Och det var mitt fel. I fredags vid 11-tiden hade jag alla dokument, inklusive hälsointyg, foton av mig, boendeintyg och alla kopior med till Transport Office. Fick besked att komma tillbaka klockan 13. Men min pausutflykt med diverse stopp inklusive lunch hos Praw&Plean drog ut på tiden och jag kom försent att titta på den en timma långa trafikvideon.
Stopp för sightseeing; "Unseen Chiang Mai", ett tempel off Canyon-vägen.
 
Stopp för iste.

 Och så min favorit hos Praw & Plean.





 

Så i dag måndag fick jag det undanstökat.
Tillsagt att vara där klockan 8 klarade jag med åtta minuters marginal, men väntan bland annat i långa köer blev ändå lång.
Efter tre timmar hade jag korten i näven. Printade med foto (taget på plats) och allt.





 Efter den proceduren tog jag en ny runda upp i bergen mot Samoenghållet och fick denna bildserie där man kultiverade jorden för att plantera den rissorten som ger Sticky rice.











Vässar hackan.


Köket.