Tempelhundar - valpar

Tempel dogs, puppies

Lördag 18 dec, episod II
Många herrelösa hundar får en fristad i tempelområden. På vissa ställen, har jag sett, kommer frivilliga organisationer och ger ut mat. Munkarna delar också med sig även om hundarna inte precis är deras keldjur.
Att jag vaknade tidigt i lördags noterade jag på klockan nästa dag. Båda morgnarna hade jag vaknat före första klockringningen från ett närbeläget tempel. Noterade att det klingar igång före kl 05. Med accompanjemang av skällande och yyylande hundar.
När jag först hörde hundarna yla så mycket vid ljudet av tempelklockor trodde jag att det var för att det vankades mat för dem. Men så är det inte, de skäller och ylar för att de ogillar ljudet. Tänk om man skulle ta efter; börja tjuta  och yla då hundarna ylar då de hör tempelklockorna. Fast lika lite som det hjälpar att hundarna ylar, lika lite skulle det hjälpa med mänskliga tjut att få tyst på både hundar och tempelklockor.

Min hundskräck, som förstärktes för sex år sedan då jag blev biten av en hund, har dämpats. Har till och med lärt mig hantera jagande hundar på cykelturerna; genom att helt stanna eller spruta vatten efter dem. Och de små, några så gott som nyfödda, värnlösa valparna vid templet Wat Suan Dok, där bilderna är tagna, var ju bara sååå söta.

Sovande, i alla fall vilande, i "hundgrop".





Något skrammel (ej tempelklockor denna gången) väckte dem.



Den nyfödda ("svarta fåret") har skafferiet för sig själv.



Den svarta nyfödda valpen har till och med fått två tuppar att hålla vakt.



En munk bjuder på extra mjölk.



Lekdags.

Ny cykelkompis? Nej, när denna valpen var på väg att göra övertramp blev det stopp, där gick gränsen.