Three Kings Monument - fascinerande firande.

Det som startade med de mässande, rabblande munkarna, fortsatte nästa dag med ett fascinerande firande tillägnat stadens grundare. Munkarnas insats var, som alltid då något speciellt ska äga rum, en välsignelse.

Tillrättaläggande: Att firandet gällde stadens grundare var det svaret jag fick av en av deltagarna som sa; "I think it is about three Kings". Men det var inte hela sanningen. Efter att ha läst en artikel i ett lokalt tidningsmagasin vet jag bättre. Det var en Spitituell Dans, The Lanna Thanksgiving Ceremony. Tillägnad den djupt rotade tron på övernaturliga andar eller spöken. Den finns både goda och onda andar. Det är för de goda andarna, andar från förfäder och husandar, som Lannafolket håller denna ceremoni för att visa tacksamhet. De tror och hoppas på att andarna genom detta ska skydda dem och ge bra väder för skördar. Dessutom ber man om förlåtelse till andarna för människor som gjort handlingar som varit till skada för naturen.
Ceremonin, Fon Phi, hålls en gång om året i perioden april-maj.

De 3 kungarna är: kung Ramkhamhaeng av Sukhothai kungarike (höger), Phaya Ngammuang av Payao (vänster) och Phaya Mungrai av Lanna kungarike (mitten).

Ett tidsschema angav exakta tidsslag som 08.09, 08.19, 09.09 och så vidare. Men allt bara liksom flöt ihop. Det mesta gick som vanligt ut på dans och mat. Fast inte med inhyrda danserskor utan här dansade var och en hej vilt som hon/han ville. Tre-fyra orkestrar spelade, oftast samtidigt. Hög volym givetvis. När jag kom nära, alltför nära, högtalarna nästan studsade jag bort av ljudvågorna. Ibland hördes en röst genomtränga musiken. Det var den rödklädde tomteliknande mannen, ceremonimästaren, som gav instruktioner. Hans meddelanden var sparsamma, allting gick som en dans (!)  Alla som kom för att delta i dansandet hade med sig en portfölj med sin utstyrsen; färgglada kläder, smycken, blommor och cigarrer(!).

Jag var på väg att gå därifrån flera gånger, men hejdade mig för att plåta lite mer. Mitt på dagen hade jag definitivt bestämt att lämna platsen. Innan hade jag sett en yngre man sitta lutande mot en gammal kvinna. Liksom för att söka skydd eller tröst. Han fick lite vatten att dricka och en liten skvätt över ryggen. Han verkade tröstas och fördes bort, alldeles groggy tyckte jag. För mycket whisky var min tanke, jag fortsatte hemåt. Nästan framme vid cykeln stannade jag och vände mig om - och fick dagens scoop. Den till synes omtöcknade mannen var nu i helt extas och dansade och ryckte i ett tillfälligt ditsatt träd. Flera andra män fanns runtomkring för att hålla honom någon så när stadig. Så fick jag syn på att någon höll två röda slags "verktyg" som riktades mot och följde den i extas dansande mannen. Mycket fascinerande. Mannen, "mediet" togs om hand efter en kort stund. På ett märkligt sätt; en man klängde sig upp på hans rygg och hela "ekipaget" styrdes undan. Efter några minuters vila efter att ha kommit tillbaka i normala gängor hjälptes han iväg från platsen. En märklig upplevelse som också var kulmen på tillställningen, i alla fall för det gänget som höll till på den delan av torget. Utsmyckningen med blom-girlanger, manshöga ljus, symboliska tecken, en speciell hatt (!) och tillhörande vapen var nu borta och bara städning återstod.

Fler bilder i Facebook.

Träddans, beskedlig variant.

Upplagt för fest.

Mat som välsignas av dansare iförda svärd med fastsatta stearinljus.

En stärkande hutt av inhemsk whisky gör dansen ännu lättare.

Nageldans.

Mor och son dansar, till musik från traditionella instrument.

Fullt ös.

Träddans, i extas.