Båda färdriktningarna bjöd på "tillbud".
På vägen dit testade jag försök till några genvägar, med följd att jag fick 13 km extra distans. Den sydvästliga monsunvinden jag hade emot mig hela vägen sög rejält och efter 110 km då det var exakt just 13 km kvar kom den andra kraftiga regnskuren för dagen. Jag stannade och tog skydd igen och just där stod en pickup-bil lägligt parkerad. Jag hade sölat och tagit det lugnt och nu var det skymmning och skulle hinna bli mörkt innan jag var framme. Tänkte därför försöka få lift sista biten. Frågade chauffören och erbjöd en summa jag trodde han inte kunde motstå. Mycket riktigt, för 500 baht (ca 110 kr) körde han mig till ett hotell jag bott på året innan (klicka), alldeles vid havet och med utsikt över hela bukten.
Det andra tillbuden kom vid återresan. Tåget var försenat givetvis(!), nästan tre timmar. Tillbringade den mesta tiden på ett internet-kafe. Vid stationen samspråkade jag med ett danskt par som skulle åka samma sträcka. Vi gick in i samma vagn och jag såg hur de slet och lyfte sina tunga väskor upp på bagagehyllorna. Så mycket packning de har, tänkte jag (mot min lilla cykelväska). När tåget nästan var framme i Hua Hin slog det mig en tanke; var är min väska. Och i nästa ögonblick gick det upp för mig, som en blixt från klar himmel, det står kvar på perrongen i Prachuap !
Jaha! Kände mig ändå inte speciellt orolig. Visste att det kommer ett senare tåg. Förklarade min situation för en tjej i biljettluckan. Hon såg lite fundersam ut, men hennes kollega kunde berätta att de redan hade ringt från Prachuap och skulle skicka väskan med nästa tåg. Jag cyklade till hotellet (också det fint beläget alldeles vid fiskehamnen) och checkade in. Hade i alla fall styrväskan med det mest värdefulla i säkert behåll. Ett par timmar senare "störde" jag tågpersonalen, som spelade kort, med min fråga om väskan hade kommet. För att inte tappa koncentrationen från kortspelet visade den ene, med en huvudvridning, var väskan stod.
För övrigt får de kustnära bilderna "tala".
Turisterna har gått för dagen. Dags för personalen att ha en lekstund med dottern. |
Hua Hin erbjuder ridturer på stranden. En kvinnlig hästskötare väntar på kunder. |
En helt underbar strand, Hat Sai Noi. Ca 12 km söder om Hua Hin. Här till och med saknade jag badbyxorna som jag hade glömt att ta med. |
Utsikt från ett nybyggt tempelområde. Längst bort ser man Khao Tapiak i utkanten av Hua Hin. |
Ett fiskeläge utmed Pran Buri kusten, eller möjligen var det vid Kui Buri. |
Själv var han färdig"målad", men inte huset som behövde en finputsning inför högsäsongen. Vid den förtjusande lilla stranden Ban Pak Nam Pran, tillhörande Pran Buri. |
Stort tack för rapporten. Och stort, extra plus för sködpaddsmonstret, med småmonstren lättjefullt vilande på ryggen. Himla bra! Men måste få fråga om Prachuap Khiri Khan, hur det nu kan stavas. Finns det inga nattklubbar där? Stan verkar så märkligt öde på kvällarna, men själv vågar jag mig inte ut för att leta när jag är där. Med en cykel kanske det går lättare hitta lite disco och karaoke och slikt? Birger hälsar. Olle.
SvaraRaderaStan är vad den verkar vara; helt öde på kvällarna. Vara ute efter kl 22 betyder att du har hela stan för dig själv. Riskfritt förvisso men lönlöst att hitta nöjesetablissemang.
SvaraRadera