Phayao - sjö. Chiang Rai - vitt tempel.

Jag har sedan december funderat på att cykla mellan Phayao och Chiang Rai. Det visade sig bli ett långsiktigt mål, ett halvår senare skedde det.

Åkte först den bekväma vip-bussen de 150 km kuperade vägarna till Phayao (cykel på bussen kostar bara ca 10 kr extra). Tog in på fräcka Win Hotel (relativt nytt men med eftersatt städning; spindelväv och damm i rummet ). Staden är trevlig och lätt att överblicka, framför allt med cykel. Det mesta kretsar runt stranden vid den stora sjön Kwan Phayao. Bilväg och promenadstråk vid sjökanten och en mängd restauranger och kaféer och pubar. Sjön har ett stort attraktionsvärde, men är inte naturlig som jag trott, utan konstgjord. Har en yta av 2.3 km², djup bara 1,7 meter, altitud 380 meter över havet. Med angränsande berg med toppar på cirka 1600 meter.

Här kan man, som reslig farang,  idka sjögång - bara 1,7 meter djupt. Med de flesta thailändare som försöker riskerar att gå under.

Kom iväg tidigt nästa morgon. Samtidigt med munkarna som var ute för att få allmosor och i gengäld rabbla välsignelser. Jag betalade för mig lätta frukost, rissoppa med "köttbullar" och te. Istället för riksväg 1 valde jag mindre vägar, via Pa Daet. Tog det i etapper (100 km kan vara mentalt blockerande). Det gick som vanligt överraskande lätt. Med mikropausar och ganska flack terräng var jag, med snittfart 19,3 km/timma, framme i Chiang Rai strax efter kl 13.
Lätt utsvulten blev det både lunch, fika på "svenskt" kafé och wienersnitzel senare på kvällen. Night Bazaar hade utökats med en pampig restaurangpaviljong med traditionella danser, men den gamla delen med små matstånd och ölservering var betydligt mer välbesökt och populärt, framför allt av thailändare.
Fastän Chiang Rai är "lillebror" mot Chiang Mai har de sedan några år fotbollslag i högsta ligan och kan ståta med redan öppnat Central Plaza.

Wat Rong Khun
Hade tänkt stanna ett par dagar men ett ärende fick mig att åka tillbaka hem nästa dag. Kunde samma dag boka vip-buss och fick förlängd utcheckning från Diamond Park till kl 14. Vilken gav mig tillfälle att äntligen besöka den välkända White Tempel, eller Wat Rong Khun. Templet är artistiskt olika andra tempel i Thailand. Konstnären Ajarn Chalermchai Kositpipat, med flera hängivna medhjälpare, har ambition att göra templet lika världsberömt som Taj Mahal och Ankhor Wat. Kanske 60-90 år efter min död kommer projektet att vara helt fullbordat, säger han. Inne i det bländande vita templet blandar han, med muralmålningar, klassiska Buddhamotiv med västerländska tema. Där finns bland annat avbildat attacken mot Twin Towers i New York, med Georg Bush och Bin Laden målade i ögon av demoner. Tyvärr får man inte fotografera där inne.

Fritt inträde
Hela området är fritt att beträda, Chalermchai vill inte vara beroende av andra. Till och med den gyllene toaletten, "the most beautiful toilet", är gratis att nyttja och beundra.

Toalett - i världsklass.

Ajarn Chalermchai´s hemlighet med att vara positiv och vänlig hela tiden är att han känner inre lycka,
citat från honom;

God förebild.

"I discipline the mind to train me toward being a good person with clear thinking, speaking well and doing good deeds. We are all human, and I want go give goodness to people. If we have love and forgiveness in our hearts, it will come out naturally. You need to practice patience before you can control your own mind".



Skulptur utanför utställningshallen.



Utställningshall med mästerliga målningar.

 

Samma artist har också byggd den säregna, vackra Golden Clock Tower i centrala Chiang Rai. Varje kväll kl 7 och kl 9 kan man där njuta av en vacker ljus- och musikshow.