Det behövs inte mycket för att roa mig. En cykelutflykt är ofta tillräckligt nog. Att den emellanåt kryddas av lite annorlunda företeelser gör det hela än mer intressant.
Mellan lunchen hos
Praow Plean i Gömda dalen och fika nära
Chiang Mai Canyon hittade jag traktens minsta(?) grotta. Hade på tidigare turer sett buddhistorange skynken intill vägkanten i en mörk skog. Nu hade det tillkommit skyltar om
Cave och jag stannade för att kolla närmare. Först såg jag en smal öppning i en klyfta. Tog ett kliv över
(våghalsigt för höjdrädde mig) och gick sedan ner i "grottan", som i själva verket var en ravin, bildad av forsande vatten sedan urminnes tider.
Det var perfekt cykelväder, mulet och svalkande vindar så jag fortsatte sydväst. Förbi traktens stora icke-naturliga, det vill säga mänskligt utgrävda, Canyon. Där träffade jag folk med koppling till ett sedan länge pågående bygge som ska bli café och restaurang berättade de. Med öppning om tre månader. Ett nytt fräckt "vattenhål" vid vattnet för hungriga och törstiga cyklister. De tänker också sätta stopp för de farliga hoppen och dyken från de smala rasriskbenägna väggarna och hänvisar till bad via en sluttande väg ner till vattennivån.
 |
| Mytiska vattendjuret NAGA passar bra in här. |
"Huvudnumret" på gårdagens 62 km runda blev ett vägarbete. En bit hade rasat ner i risfälten och det måste åtgärdas. Med en ny barriär i betong.
 |
| Byggets betongbil kommer . . . |
 |
| . . . cykeln behövde flyttas. |
 |
| Förmannen, t.h. nöjd med insatsen efter cykelflytten. |
 |
| Bland arbetarna fanns en kvinna, ett riktigt vattendjur. |
 |
| Upp för att tömma ena stöveln . . . |
 |
| . . . sedan den andra. För att snart hoppa ner i arbetsplatsen igen. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar