Traditionellt bland Chiang Mai's risfält

Vilken underbart härlig cykeltur det blev i går. Efter cirka 5 km utefter stora Doi Saket vägen (som går till Chiang Rai) vek jag av till vänster och gled omkring i delvis nyupptäckta områden. Bland risfält och raketlekar. Hittade en förtjusande restaurang "mitt ute i ödemarken". Just då visste jag inte exakt var jag var, men efter en koll på kompassen (och klockan) kände jag att det var dags oss återvända hemåt. Kände igen mig vid en vägkorsning, svängde in på "Drunken Snake Road" och närmade mig händelserna varifrån jag hört raketer med smällare. Intill ett tempel höll man på med målskjutande raketer. Målet var en cirkel uppsatt högt upp i en bambu-ställning. Accompanjerat av en orkester och speaker med högt dånande ljud. Efter några foton flyttade jag mig till en annan position, och tur var det. En uppkastad raket kom snett och slog ner precis där jag stått, med en kraftig explosition. Hemfärden gick vidare genom idylliska områden. (Om allt funkar blir det filminslag i kompletterande inslag.)
På kvällen besök på ett Reggae-ställe ihop med ett svenskgäng, vilka kontraster.

Lunch. Soppa, smulat griskött (Laab Moo), klibbigt ris, sallad och vatten.

Ett vattendrag höjde mysfaktorn vid restaurangen. (Behövde inte gå över den skrangliga bron).

Orkestern med hejdundrande högtalare spelade vid templet intill raketkastarna ovan.

På hemväg förbi oläsbara gamla och nya skyltar på idylliska vägar.