Oj, det blev 100 km (cykling)

Jag hängde med söndagsklubbens utflykt. Hos dem har anmälan till Doi Suthep-klättringen börjat, för gammal och ung. En liten parvel, 8 år, visar stolt upp årets kollektion, se bild t.h. Denna söndag startade också Tour de Thailand, en årlig cykeltur till Ayutthaya, Hua Hin och för en del vidare till Phuket.

Den lokala färden gick förbi San Sai till ett tempel nordost om Mae Jo, i för mig delvis jungfruliga områden. Och vi fick rejäl backträning inför den 2 december. Många, inklusive undertecknad, tvingades gå bitvis i ett brant parti. Lön för mödan var ett vackert landskap, med sjö, fin skog, tempel och träning förstås.
Efteråt fortsatte jag på en extra runda norrut, längs en kanal med öppna jordbruksmarker. Tillbaka längs Phraovägen i jämhöjd med Mae Taeng vek jag av in mot floden och följde den tillbaka. Åter var jag försent ute och cyklade sista halvtimman i mörker.
En härlig runda som fick mig att svagt utropa "vad vackert" och njuta av omgivningen samt trevliga möten med glada, vänliga, leende, hjälpsamma (en del pratsamma) människor. Under en lunchpaus (grapao gai/kyckling för 20 baht) i samtal med en student som spontant pratade nedlåtande om den stora korruptionen i landet. Tre gånger frågade jag om vägval och fick till och med vid ett tillfälle en karta ritad, som visade vägen till floden Mae Ping. Återbesök vid ett avlägset kafé (var där för drygt ett år sedan) och ägarinnan kände genast igen mig.
Exakt hur långt det blev vet jag inte. Mätaren slutade funka vid 84 km. Då jag upptäckte det hade jag cirka 12 km kvar - i mörker. När mörkret närmade sig ökade jag farten så helheten av turen blev ett mellanting av träning och överdriven motion.

Tunga steg men med glatt humör uppför den branta backen till templet.



På min egen runda upptäckte jag till denna platsen där den stora samlingen pappersballonger, Khom Loy,  med marchaller släpps
upp en kväll under Loy Krathong. Och vars bilder (klicka), som nedan, skickas ut runt hela världen och i många turistpublikationer.
De allra flesta besökare kommer aldrig ut till denna unika händelse i Mae Jo utan får nöja sig med de mängder Khom Loy som släpps
upp i centrala staden.

 

Återbesök i Flora Caféet, med härlig utsikt mot Doi Suthep.

Randigt och randigt.