15 april 2013

Lugnet före stormen

Jag behövde verkligen några extradagar vila i Surat Thani. Efter tre etapper på raken. Var urlakan, hade muskelvärk, ont i knäna, kände lätt illamående. Tecken på överansträngning? Men efter dagen med vattenkrigandet, ja just dagen, var jag redo att fortsätta färden. Hade fått reda på att här kastar man vatten bara en dag vilket underlättade beslutet. Väderutsikterna visade visserligen på kraftiga regn, men måndagsmorgonen var lugn så jag gav mig iväg.


Kom inte undan.
Cyklade ur stan, genom skogar av kokospalmer och räkodlingar. På kurviga vägar och raksträckor, inga backar. Lugnt och fint. Såg några småflickor som hade vattenhinkar vid vägkanten. De leker väl lite eftersläckning tänkte jag och lät dem skvätta lite vatten i handflatorna, som gammal sed är för att visa respekt mot äldre. Men det blev värre, mycket värre. På landsbygden fortsätter de tydligen alla tre officiella dagarna. Hamnade i ett värstingstråk med flakbilar i långa rader i båda riktningarna. De flesta respekterade mig men det räckte att ett fåtal inte gjorde det för att humöret skulle sjunka. Det värsta är den kletiga leran som man kan få i ögonen. Nästa dag alltså likadant, iskallt vatten över ryggen och färgklet på kläderna. Jag avskyr att bli föremål för tilltagen. Nåväl, jag klarade mig utan att välta och allt är tvättat. Nästa år blir det inomhus eller utomlands!

Kom undan.
Den aviserade kraftiga regnet kom, med besked. Skyfall och åskoväder. Men jag hade tur som kom fram till Resorter båda dagarna just innan regnet hann ifatt. Till Chaiya 57 km och idag till Paknam Lang Suan 88 km. På fina kustnära vägar. Vid två tillfällen kom jag också undan att betala. I går blev jag bjuden på kaffe av två mogna kvinnliga poliser. Idag startade jag tidigt, 06.30, utan frukost. Plockade i mig lite snacks längs vägen och var rejält hungrig efter 55 km. Där, vid en vägkorsning fanns ett matställe. Beställde likadant  som två tjejer åt. Maten kom snabbt. Ut i ödemarken vid det stället fick jag också nyttja gratis wifi internet. Då jag skulle betala vägrade hon att ta emot ens en tjuga. Det berodde nog på att det egentligen var stängd, fyra andra kunder kom och fick nobben.

Detta är textversion 2. Den första var mer utförlig men försvann i ett ögonblick på grund av att tangenterna är sååå känsliga och markören fladdrar runt hur som helst.
Nu äntligen till bilderna


Råa räkor. En delikatess som Arne introducerat för mig i Bangkok

Hela lunchen, i Chaiya, som jag betalade.




















Blå halvtimman, skymning vid Lang Suan.

Panorama vid Lang Suan. Några är lediga och tar ett kvällsbad. Andra drar ut på fiske, bakom en lång vågbrytare syns av av fiskebåtarna.

Paraplyerna i Chaiya. Det räckte att bli våta om fötterna för dessa fina damer.
Munkar vill också bara. Tio meter från en enslig lokal väg.
Fyrföriskt . . .   Det finns många vackra motiv längs de lokala vägarna och samhällena, långt från turiststråken.

5 kommentarer:

  1. Goong chae nam pla (råa räkor) min stora favorit av thaimat mmmmmm, vad gott!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då är vi tre (svenskar i Thailand som gillar det).

      Radera
    2. Näää, jag vet om två till - vi är fem!!!

      Radera
  2. Det är en rätt med råa räkor jag definitivt inte gillar som den djurvän jag är. Jag tror den kallas กุ้งเต้ม, dansande räkor. Man får en liten skål med småräkor , sedan häller man citron ovanpå dem och då blir de som tokiga hoppar och ner , bäst att lägga på locket om man vill ha några kvar. Men som sagt inget jag gillar. Vad tycker ni?

    Ivar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har bara hört talas om den. Håller med, det är en rätt som är fel rätt för mig. Locket på! Kanske något för minicirkus . . .

      Radera