Mellanmål - med svensk koppling

Vid Sawi (hitta det på kartan om du kan) gjorde jag ett av flera stopp för vätskepåfyllning i den brännande solhettan. Kände också för lite energitillskott i form av khao niaw, sticky rice (eller klibbris på svenska). Speciellt förpackat i bamburör. Gott smaksatt med någon sötaktig frukt.

Granskog vackrast.
Vid samtalet med ägarinnan kom samtalet snart in på var jag är ifrån. När jag sa Sverige sken hon upp och berättade att hon har en dotter som jobbar och har familj där. Familjealbumet kom fram från hennes eget besök i det främmande landet. Från bilderna jämförde hon skog och klimat och föredrog den fina granskogen och "kalla" vädret. Hon fick min bloggadress för att visa dottern vid tillfälle, och det dröjde inte länge innan jag fick ett mail från "kalla" landet. Världen är liten - men kommunikationsmöjligheterna oändligt stora.

Ägarinnan/Mamman ser att jag huggit in på andra röret khao niaw.

Max 70.
Etapperna till Chumphon, där jag vilar upp nu, har  inte överskridit 70 km. Anpassade till värmen (och välmående). Övernattningarna har kommit efter 63, 65, 65 och 70 kilometer. Med bara 4 km cykling på stora trafikpulsådern Highway 41. Sista sträckan var extra intressant med närkontakt av apor i arbete som speciell krydda. Ska bearbeta de bilderna och leverera när jag kommit hem, som en "återställare" för att motverka eventuellt abstinensproblem. Ett smakprov så länge:

"Fallfrukten" i bakgrunden belönas med en vätskepaus.