Three Kings Monument - fascinerande firande.

Det som startade med de mässande, rabblande munkarna, fortsatte nästa dag med ett fascinerande firande tillägnat stadens grundare. Munkarnas insats var, som alltid då något speciellt ska äga rum, en välsignelse.

Tillrättaläggande: Att firandet gällde stadens grundare var det svaret jag fick av en av deltagarna som sa; "I think it is about three Kings". Men det var inte hela sanningen. Efter att ha läst en artikel i ett lokalt tidningsmagasin vet jag bättre. Det var en Spitituell Dans, The Lanna Thanksgiving Ceremony. Tillägnad den djupt rotade tron på övernaturliga andar eller spöken. Den finns både goda och onda andar. Det är för de goda andarna, andar från förfäder och husandar, som Lannafolket håller denna ceremoni för att visa tacksamhet. De tror och hoppas på att andarna genom detta ska skydda dem och ge bra väder för skördar. Dessutom ber man om förlåtelse till andarna för människor som gjort handlingar som varit till skada för naturen.
Ceremonin, Fon Phi, hålls en gång om året i perioden april-maj.

De 3 kungarna är: kung Ramkhamhaeng av Sukhothai kungarike (höger), Phaya Ngammuang av Payao (vänster) och Phaya Mungrai av Lanna kungarike (mitten).

Ett tidsschema angav exakta tidsslag som 08.09, 08.19, 09.09 och så vidare. Men allt bara liksom flöt ihop. Det mesta gick som vanligt ut på dans och mat. Fast inte med inhyrda danserskor utan här dansade var och en hej vilt som hon/han ville. Tre-fyra orkestrar spelade, oftast samtidigt. Hög volym givetvis. När jag kom nära, alltför nära, högtalarna nästan studsade jag bort av ljudvågorna. Ibland hördes en röst genomtränga musiken. Det var den rödklädde tomteliknande mannen, ceremonimästaren, som gav instruktioner. Hans meddelanden var sparsamma, allting gick som en dans (!)  Alla som kom för att delta i dansandet hade med sig en portfölj med sin utstyrsen; färgglada kläder, smycken, blommor och cigarrer(!).

Jag var på väg att gå därifrån flera gånger, men hejdade mig för att plåta lite mer. Mitt på dagen hade jag definitivt bestämt att lämna platsen. Innan hade jag sett en yngre man sitta lutande mot en gammal kvinna. Liksom för att söka skydd eller tröst. Han fick lite vatten att dricka och en liten skvätt över ryggen. Han verkade tröstas och fördes bort, alldeles groggy tyckte jag. För mycket whisky var min tanke, jag fortsatte hemåt. Nästan framme vid cykeln stannade jag och vände mig om - och fick dagens scoop. Den till synes omtöcknade mannen var nu i helt extas och dansade och ryckte i ett tillfälligt ditsatt träd. Flera andra män fanns runtomkring för att hålla honom någon så när stadig. Så fick jag syn på att någon höll två röda slags "verktyg" som riktades mot och följde den i extas dansande mannen. Mycket fascinerande. Mannen, "mediet" togs om hand efter en kort stund. På ett märkligt sätt; en man klängde sig upp på hans rygg och hela "ekipaget" styrdes undan. Efter några minuters vila efter att ha kommit tillbaka i normala gängor hjälptes han iväg från platsen. En märklig upplevelse som också var kulmen på tillställningen, i alla fall för det gänget som höll till på den delan av torget. Utsmyckningen med blom-girlanger, manshöga ljus, symboliska tecken, en speciell hatt (!) och tillhörande vapen var nu borta och bara städning återstod.

Fler bilder i Facebook.

Träddans, beskedlig variant.

Upplagt för fest.

Mat som välsignas av dansare iförda svärd med fastsatta stearinljus.

En stärkande hutt av inhemsk whisky gör dansen ännu lättare.

Nageldans.

Mor och son dansar, till musik från traditionella instrument.

Fullt ös.

Träddans, i extas.

Fashion mode med humor och allvar.

Humor
Signaturen Manne som kommenterade förra inlägget visste nog inte hur rätt han låg i tiden. Bilden och budskapet på den t-shirten var säkerligen allvarligt menat. Men på självaste huvudgatan i Old City (som på söndagar blir Walking Market street) såg jag en Fashion butik med dessa moderna t-shirts;

 

Ett prov på Thailändares raka, förbehållslösa humor.

Allvar

Inte långt därifrån höll man på med någon slagt hyllning till Chiang Mais´grundare, kungastatyerna Three Kings Monument.
Innan munkarna började mässa sitt entoniga långdragna rabblande hade denne tomteliknande, fashionklädda(?) allvarlige personen något budskap till de högtidligt vitklädda i församlingen.

Marknad på Koh Yao - och trevliga poliser.



Mini-polis vid färjeläget Ao nang.

 Denne lilla parveln i polismundering får symbolisera de tre trevliga poliser jag träffade på Koh Yao Noi. Alla har beröring med tidigare inlägget från samma ö. Första polisen jag träffade på var ägaren till högt belägna Tabaek Bungalow. Han var född på ön och hade varit med om tuffa omständigheter, som ung och rädd stridande polis vid gränsen mot Laos efter Amerikakriget, senare stationerad i oroliga, sabotagehärjade djupa södern. Han har nu ett riktigt snajs-jobb; arbetstider 9-17 måndag till fredag på hemmaplan. Nu väntar han på pensionering om 4-5 år och lever ett behagligt liv, tillsammans med sin japanska fru (övriga mer eller mindre bofasta varelser på anläggningen var tre katter, en liten groda och en stor gecko-ödla). Han berättade fiskehistorier från 10-årsåldern och kan allt om havet utanför. Men då jag frågade om han varit med om sådant oväder förut fick jag ett överraskande svar. "Nej aldrig, det kan blåsa kraftigt från norr och öster men jag har aldrig varit med om sådant här ruskigt oväder med vind från söder." (I söder ligger bara öppet hav.) Vid bra väder tar med med sina gäster på dagsturer med egen båt, vilket jag hade förmånen att följa med på för sex år sedan.


Vid puben mittemot icke-alkohol-säljande 7Eleven tog jag en öl och fick intressanta upplysningar om samhället av kvinnan som tillsammans med sin man äger stället. Mannen kom dit lite senare, efter sitt ordinarie jobb. Ett par dagar senare fick jag veta att hans jobb var polis. Han hade gett en fast boende farang förtroendet att ha nycklar till puben. Vilket han (farangen) hade för vara att utnyttja. Ett slags kundvård till stamkunden, ibland dagens enda kund. Jag tog en glass medan farangen tog sin första öl. Efter min en och en halv timmas cykeltur hade han hunnit med 6 flaskor och var betydligt mer pratsam medan jag tog min enda öl för dagen.

Den tredje polisen mötte jag tidig morgon då jag var på väg till färjelägen för att åka till Phang Nga. Jag mötte en cyklist och fick av honom reda på att jag cyklat för långt. Blev visad till den oansenliga, folktomma piren. Vid fortsatt samtal berättade han om öns cykelklubb och deras turer. Jag tackade för upplysningarna och han fortsatte. Men kom tillbaka efter en kort stund, skjutsad bakpå en mc. Han gav mig en lapp med sitt telefonnummer och sa att jag gärna kunde ringa honom om jag fick problem på väg till Krabi, dit jag skulle cykla dagen efter båtfärden. Under telefonnumret stod hans namn - och just det, ordet Polis. Vilken vänlig och omtänksam gest !


Marknaden var mer gångbart än namnet på huvudorten, av vägskyltar To Market att döma. Fastän byn växt med souvenirbutiker, restauranger, 7Eleven och bank så behåller marknadsplatsen sin särställning där alla träffas.




Mat i alla former och färggranna färger är ett måste vid alla marknadsplatser.





Mattförsäljning. En matta kan i många fall vara den enda "madrassen" att sova på. Med min onda rygg blir jag matt bara jag tänker på det.

Som nöje finns pilkastning på ballonger. Med chans till dessa vinster.





Iögonfallande, udda motiv på t-shirt.



Lejonen vs Elefanterna 1-0

Engelsk Premier League fotboll är mäkta populärt i bland thailändare. På perfekt kvällstid lördagar och söndagar kan man följa favoritlagen på tv. Till inmundigande av lämpliga drycker, till exempel Singha öl och Chang öl. Dessa två bryggerier är stora sponsorer kring engelsk fotboll.

Rubriken syftar till lördagens första match mellan Manchester United som sponsras av Singha (betyder lejon) och Everton FC som har Chang (elefant) som sponsor.

Koh Yao. Fridfullare än Phuket är ett understatement.

Jag har ju nämnt att jag var på Koh Yao Noi under regnovädret. Här kommer lite mer info om denna "easy-going" (svensk översättning: lättsamma, makliga, sorglösa) plats samt bilder.

Koh Yao täcker en yta på 137,6 kvm bestående av 2 större öar, Koh Yao Noi och Koh Yao Yai, och flera kringliggande holmar/klippöar. Yao betyder lång(sträckt), yai stor och noi betyder liten, och då blir det Stora Långön och Lilla Långön. Befolkningen som till 99% är muslimer livnär sig huvudsakligen på fiske och gummiplantage. Ägarna till gumiplantagen är relativt välbärgade. Och skämmer bort sina barn, som (alltför) lättvindigt får den senaste mobiltelefonen för att inte nämna motorcyklar som nästan varje unge i 10-11 årsåldern susar fram på.
De flesta av de fåtal turister som kommer hit stannar på Koh Yao Noi där de bästa stränderna finns, på västra sidan av ön. Det är härifrån man har den hänförande utsikten över klippöarna och soluppgången.
Perfekt även för upptäcksfärder med cykel, knappast någon trafik. På denna norra, lite mer turistanpassade ön kan man göra en slinga på 15-20 km med utlöpare på återvändsvägar.  Den större ön nås med färja på knappt 10 minuter. Där kan man absolut inte åka fel, det finns bara en väg, ca 20 km lång. Vädret medgav inte att utforska det området denna gången. Men det är ju alltid kul med anledningar att göra återbesök. (Apropå återbesök; förra/första gången jag var där, för knappt sex år sedan, hade jag bättre tur med vädret och kunde från samma balkong som bilden nedan se den storslagna utsikten inklusive soluppgångar i klart väder. Dessutom göra en heldags båtfärd i arkipilagen.)

Djupare information via denna utmärkta länk (på engelska). Som tillägg kan nämnas att det numera finns en bank med ATM, som dock inte alltid är brukbar. Det finns även cyklar att hyra och faktiskt en cykelklubb som brukar ta en sväng varje kväll. 7eleven-butiken som nämns är den enda hittills jag besökt som inte säljer alkohol. Men mittemot finns en liten pub !

 

 



De första nätterna bodde jag högt här uppe. Vid de värsta regnattackerna försvann öarna helt ur sikte.



Med färja på väg till ön. Regnväder på gång, som skulle utvecklas till det värsta ovädret i mannaminne i dessa trakter.



Varierande last, bland annat motorcyklar och ägg.



Barr från regntyngda pinjeliknande träd täcker denna avlägsna vägen . . .





. . . som slutar vid denna avlägsna stranden.





Liten fiskesamhälle . . .



. . . där dessa glada kvinnorna ingen hade emot att bli fotograferade.





Avslutningsbild, fint motiv tycker jag själv.



"Home sweet home". Tillbaka i Chiang Mai.

När jag skrivit det senaste inlägget tänkte jag att nästa rubrik skulle bli:  Nu i Hua Hin. Men det blev ett abrupt avslut på hela utflykten från och med Trang dit jag kom cyklande den 14 april. Tänkte ta tåget norrut en bit och cykla vidare efter kusten. Kom dock försent till avgången och fick i stället i all hast tag i en bussbiljett till Prachuap KhiriKahn. (Dagen efter var allt bokat p g a hemvändare efter Songkran, Thailands nyårsfirande.) Bussen skulle vara där vid midnatt. Hotell fixat sig nog tänkte jag, allt brukar fixa sig i detta landet. Men när jag kommit till sans började jag tvivla på om det var så klokt att söka hotell mitt i natten. Fick också reda på att bussen gick ända till Bangkok och att min biljett räckte hela vägen dit. Så jag bestämde mig för att åka hela sträckan. Väl var det, för bussen passerade inte mitt tänkta stopp förrän efter kl 01.
Fastän det var kvällsmörkt kunde jag se de väldiga översvämmningarna på båda sidor vägen söder om Surat Thani. Mycket kvarstod att återskapa i form av skövlade byar, vägar, broar, odlingar. På ett ställe utefter stora riksvägen nr 4 hade en bro raserat. Där liksom på flera andra ställen pågick röjningsarbeten på kvällen/natten i strålkastarbelysning. Dock inträffade inga, som befarat, nya stora jordskred.
Det blev också ett ofrivilligt stopp i Bangkok, fick vänta ett par dagar på ledig plats på ett natt-tåg. (Jag väljer i första hand att ta tåget då det är säkraste sättet att få med cykeln.) Den tiden går lätt att fördriva med biobesök i stora flotta salonger, åka lokalbussar som sightseeing, likaså båtfärder på floden Chaopraya. Träffade även Arne, http://www.bangkokbybike.com/, och vi återställde vätskebalansen med passande dryck samtidigt som vi kollade engelsk Premier League på tv. För övrigt finns det ett och annat nöjesetablisemang . . .
Detta blir som en up-to-date rapport. Ska plocka in lite bildmateriel från andra delar av utflykten också, håll ögonen öppna i bloggen (tills nästa uppehåll, Europa slutet maj - mitten juni).

Det är långa transporter från norr till söder. Med förseningar, som är legio, blir det ganska dryga resor. Nerresan för en månad sedan från Bangkok till Trang skulle ta 14 timmar - det tog 18 timmar. Och hemresan till Chiang Mai skulle vara framme kl 09.45 enligt tidtabellen, det dröjde till kl 13 (!) innan tåget var framme. Det blev både frukost och lunch för en del passagerare.

Ett omaka par i restaurangvagnen. "Rosa pantern" och en av de två vakthavande Tågpoliserna. Notera hur te-glaset är fastspänt.

Sällsynt med dubbelspår på denna linjen, här nära en större hållplats.



Fortfarande kritiskt

Kom tillbka till Koh Yao Noi i sondags, bara for en natt.
I morse tog jag lokala farjan genom den fantastiska arkipilagen forbi bl a James Bond Island till staden Phang Nga. Dar jag tog in pa ett nytt frascht rum infor morgondagens cykeletapp som nog blir 80 km riktning Krabi.

Fortfarande kritiskt med jordskred i flera distrikt i syd. Dagens urklipp fra Bangkok Post visar en del av elandet, bl a en filmsnutt och langre ner i artikeln flera gripande bilder:
http://www.bangkokpost.com/news/local/230152/north-south-on-high-alert


Uppdatering kl 20:

En intressant dag i Phang Nga.
Efter installeringen pa rummet gled jag omkring och kom fram till ett omrade som pendlade mellan himmel och helvete. Forst hamnade jag bade bildlikt och bokstavligen i underjorden; intill ett tempel fanns gamla bestialiska skulpturer liknande de groteska varnande statyerna som jag bloggat om fran Chiang Mai (se tidigare rapport), sedan hamnade jag verkligen i underjorden, i en grotta med smala broar som passage over ett underjordiskt vattendrag. Det fanns aven mer himmelska varianter, fina hinduiskt inspirerade statyer av kvinnor som vaktade ett berg med en likasa indisk gud. I motsats till underjorden tog jag mig harintill pa darrande ben uppfor branta trappor till himmelska hojder, en tempelbyggnad hogt upp en en bergsklippa, ett hisnande aventyr. Med utsikt langt utover havsbukten.

I en idrottssal pagick intagning till militartjanst (infor publik) kollade jag in tidigare under dagen. Efter h-e/h-m-l visiten cyklade jag dit igen och fick se att de uttagna drog lottsedel om vilken placeringsort de skulle hamna i. Nagra jublade stort och gjorde segertecken medan andra tog beskedet utan att rora en min (kanske av besvikelse). Att hamna i Pattani med oroligheter och dagliga beskjutningar mellan frihetsgrupper och armen(army) vore nog for de flesta en direkt nitlott. Jag sag en mamma klappa om sin son som fick instruktioner av ett befal. Hon berattade for mig att han hade hamnat pa en plats som var bra for honom, good for him, och gladjetarar trillade nerfor hennes kinder.

Fick reda pa att det skett en tag(train)olycka i Surat Thani, vilket betyder att det f.n. ej gar att aka train fran Trang som jag planerat. Ev. andrar jag min rutt och drar vasterut via Khao Lak . . .

Katastrofregn i Sydthailand

Inget flyt med vadret precis.
Jag lamnade Chiang Mai for att undvika den normalt heta perioden. Men nu ar det omvant. Har varit kallt, t o m boskap har flusit ihjal i norr. Och ruskiga regnmangder i syd. (Har ej egen dator med och saknar svenskt tangentbord. Vill anda skicka denna forskrackliga rapport.)

I Sydthailand kollosala regnmangder. Flera mannniskor har omkommit pga jordsdkred och drunkning. Vagar (roads) oframkomliga, vissa farjor (ferrys) likasa. Byar, stader och marker i halvmeter, ja vissa platser en meter under vatten. Jag fastnade pa on (island) Koh Yao Noi med osregn och utan strom. Jag var inregnad, inblast, inuppdaterad, inaktiv. Inte bra, inte kul. Mer Otur for kusinen med frun som ar pa den varst utsatta on (island) Koh Samui, dar deras strand ligger under vatten. De ar troligen evakuerade. Fick mail idag, 6 april, att de stod ut med 7 dagars regn och ar fortfarande kvar. Har det prima.

Efter 5 dagar pa Koh Yao Noi, mellan Phuket och Krabi, i kraftigt regn och mestadels utan electricitet, *flydde* jag till Phuket en dag da vinden bedarrat och ferry kunke kora. For 2 dagar sedan forstorde ett jordskred en hel by pa fastlandet med flera omkomna och en road-bro blev avskuret da en pelare rasat. Katastrof for lokalbefolkningen, minst sagt.
Nu avvaktar jag nagra dagar i Phuket. Har ar mest uppehall och det finns electricitet, mat och dryck. Cykeln ar kvar pa on(island) mellan Phuket och Krabi. Hoppas komma och hamta den om en eller tva dagar for att fortsatta aka ferry och cykla till Trang och aka train norrut darifran, bara train kommit igang att kunna kora igen (aven railway har varit avskuren pga regnet).
En rapport fran Bangkok-baserade Susanna:  http://bangkok-life-susanna.blogspot.com/2011/04/landslide-of-fury.html beskriver en del av fasan.

Ett urklipp fran dagens (2 april) Bangkok Post:  http://www.bangkokpost.com/news/local/229910/flooded-provinces-on-high-alert

Ekonomiska aspekter (exempel; 50.000 till 60.000 ton rakor (shrimps) spolades bort av regnen): http://www.bangkokpost.com/business/economics/229935/rapid-recovery-is-expected