Spökfestivalen - lite avsides.

Off Parade, off Street, off Dance and finally off "Ghost" Town.
Avrundar Spökfestivalen med bilder lite avsides samt när jag helt och hållet kom avsides Dan Sai. Cyklade ca 85 km till staden Loei. Backarna dit kändes något tyngre nu än för sex år sedan då jag cyklade samma sträcka. Jag tänkte övernatta i Loei, men cyklade först till busstationen för att kolla busstiderna till Nong Bua Lampu. Väl där skulle en buss utgå med en gång. Jag frågade om cykeln fick plats. Yai (stor) sa en dam lite tveksamt. Bagageluckan öppnades och personalen konstaterade; får ej plats. Hmmm, tänkte jag.  !  Av med framhjulet - fick plats. Löste biljett, köpte dryck, tog mina väskor och gick in i bussen. Vid andra trappsteget rullade bussen ut och iväg. Snabba ryck, och där satt jag i svettiga cykelkläderna i ca två timmar. Framme i Nong Bua Lampu träffade jag senare på kvällen en bekant från Göteborg, Svein med thaifru. De åkte bil med fruns ena son och hans fästmö. Det bestämdes att äta middag. Först parkerade jag cykeln vid polishuset, åkte med till tjejens släktingar utanför stan. Tillbaka, hämtade cykeln. Cyklade bakom bilen med övriga sällskapet till matstället. Trevligt. Och tack igen, Svein, för middagen.



Barntillsyn både i vaket och sovande tillstånd.

Det brukar inte vara svårt med "barnvakt".

Många släktingar är extrapappor och extramammor.



Ett spöke i viloläge innan uppvisningen.

Tvillingar(?) på bästa parkett.

Försökte skrämmas utan masken på.

Vackra vyer, korta stopp med fotografering, mat och dryck gjorde de tunga backarna uthärdliga.


Berg, berg och berg så långt ögat når. De dj-a ledningarna är på närmare håll.



Spökfestivalen lockade också till sig ett enormt stort antal motorcyklar. Mest knuttar men även spättor.

De pilade åt båda håll på vägen till Loei. I stora klungor. Lät som smatterband och kändes som orosmoment i trafiken.



Förutom turism är odlingar av växter och blommor en stor industri i detta området med vacker natur och svalt klimat.



Lunch. Kyckling, vars proteiner går direkt till musklerna. 

Nära till Laos, dock inte någon av de stora Friendship Bridges över Mekongfloden.

Mer från Spökfestivalen

Mer bilder från Paraden. Spökenas danser fortsatte hela kvällen och natten. Vid stora scenen till häftig rockorkester. Även delar av publiken rycktes med i virvlarna. Med tanke på min transport dagen därpå (cykling 85 kuperade km) drog jag mig tillbaka tidigt och sov gott till klockan ringde kl 05.30.

Dansa i  Dansai,  ett stort partaj.

Spökfestival. Ghost Festival. Pee Ta Khon 2012.

Spökena i Dan Sai, Loei Provins, var framme mitt på ljusa dagen.

De spred glädje mer än skrämde.

Jag åkte bil till Loei, säkert rattad

i berg- o dalbanor av kompisen Bengt.

Årets upplaga varade den 22-24 juni. Datumen kan variera. Mystiken kring det styrs lokalt från byn.

Historian bakom är att under tiden Buddha levde blev han vid en vandring medföljd av folk utklädda till spöken för att skrämma bort onda andar. Nu när det återkommer som festival har givetvis mycket moderniserats - och gjorts kommersiellt. I nutid hålls festivalen för att dyrka andarna som beskyddar byn och man ber också om tillräckligt med regn inför kommande skördar.

En stor folkfest.

Den lilla byn lever upp i en festival som är unik för Thailand. Inte mycket spridd bland faranger, men desto mer bland thailändare, även långväga ifrån.  Hotell blir uppbokade i vida områden, med förhöjda priser.

Här kommer ett litet urval av bilder, ska komplettera med fler senare.

Dessa var bilder från första dagen, den lugna delen. Nästa dag var det STORA PARADEN, och med den stor ansamling med åskådare. Kilometerlånga bilköer och "parkering" på thailändskt sätt, kaos med andra ord. Vi lyckades dock komma fram precis i tid till Paraden; ett smakprov:

. . . More to come.  Fler bilder i kommande inlägg.

Europa x 2 i Chiang Mai

Centara Duangtawan (hotellet där jag går på gym och poolen) slår på stort under EM i fotboll.

Optimistiska köpmän får nog mängder av tröjor över.

Centara har full koll på turneringen.

Fotboll är enormt populärt i Thailand.

EM slås upp stort i massmedia och inte minst på stortbarer och större hotell. Den ledande sportkanalen Truevision missade rättigheterna att sända. En uppstickare snodde sändningen och det har ställt till ett stort rabalder ända upp i regeringen, men nu är det försent att ändra, uefa sätter stopp. Alla matcher går ändå att se på marknätet i Thai TV. Fastän matcherna går mitt i natten, starttid 01.45, är tittatsiffrorna höga, och med det strömbörbrukningen som ökat tydligt under nattimmarna. Vadslagning är också "hett", flera ligor har åkt fast för att ha anordnat spel på matchresultat. (Allt spel och vadslagning förutom spel på hästkapplöpning(!) och statligt lotteri är förbjudet i Thailand.)

Själv har jag vakat in Sveriges två första matcher, det blev till och med en krogrunda inför andra matchen. Sista matchen skippade jag (möjlighet finns att se repris kl 16.)

Ett annat Europa-arrangemang är en pågående filmfestival, med fritt inträde. På mer lämpliga tider, eftermiddagar och kvällar. Har sett en riktigt bra film, Sonny Boy, familjeglädje- och tragedi under 30- och mörka 40-talets Europa. Och två filmer som var "så där". Avstår resten av filmfestivalen, inklusive två svenska filmer.

Nu överger jag det på sina håll skakiga Europa och återgår till det genuina, exotiska Thailand. Avresa i morgon till en spökfestival i Dan Sai utanför Loei, cirka 400 km härifrån. Hoppas på bra bilder för kommande inlägg.

"Dödens hotell" DOWNTOWN INN down and out

Hotellet DOWNTOWN INN som förknippas med sex dödsfall under perioden januari - mars 2011 har självdött. Sex turister som bott eller haft anknytning till hotellet dog under mystiska omständigheter. I början försökte man tysta ner det hela, skylla på matförgiftning från andra restauranger, säga att det var otur (nuvarande guvenörens ord). Men så småningom kröp det fram att det måste ha berott på överdosering av farliga kemiska bekämpningsmedel  mot insekter i sängarna. Ytterligare en person, utan anknytning till nämnda hotell, dog av liknande orsaker under samma tid.

Mycket har skrivits om detta och går att hitta på nätet. Bara ett litet urklipp; "Thailand’s Department for Disease Control says it can find no links between the deaths of the six cases it had examined of people visiting Chiang Mai in January and February and no link to the Downtown Inn owned by a millionaire former Mayor of the city."

Hotellet fortsatte att ha öppet. Men med färre och färre gäster. Många varningar från utomstående klingade i etern och ungefär ett år senare bommade de igen. Nu rivs hela rasket för att ge plats för boende i form av den nya modeflugan Boutique Hotel.

Fikarunda. Länkbyte.

Med nya tider och omständigheter förändras en del begrepp. Ungdomens festande med krogrunda blir cykelmotionärens fikarunda.
Och en länk är inte längre enbart något hård metallföremål. Länkbyte i cyberrymden är  kostnadsfritt informationsutbyte.

Vägvisning till det nyupptäckta fiket i Gömda dalen.

I går var vi ett sällskap på fyra personer som gav oss ut på en cykelrunda som blev till en fikarunda. Första stoppet redan efter 3-4 km med is-thé alt. kaffe och kaka. Nästa ställe skulle bli favvoplejset i Gömda dalen. Men det var stängt, som jag blev påminnd om då vi såg anslaget; stängt två dagar mitt i varje månad, den 15:e och 16:e. Istället fortsatte vi till ett annat kafé, som Ivar kände till, gömt längre in i Gömda dalen. Ett helt underbart ställe med en stor öppen gräsplan, mysiga sittplatser, en porlande liten bäck, husdjur och fiskar i en damm. Som på många andra kaféer har de här även mat, som blev våran "fika" på detta stället.

Tillräcklig Meny.

"Hidden" är utelämnat. Fast "Gömda" dalen är väl en eget personlig benämning.

Köket, open air, där ägarinnan huserar mellan beställningarna.

 

Påfågel, ett av husdjuren.



De tre övriga i mitt sällskap. Notera det fräcka bordsskivan.

 Halva styrkan vände tillbaka efter lunchen medan jag och Ivar (med ny cykel) fortsatte förbi Night Safari, över Samoeng-vägen och ut på "Grand Canyon-vägen". Efter mat är det alltid gott med kaffe, så vi gjorde en anhalt vid ett annat gömt, trevligt ställe, ägd av en engelsman med thaifru. Ett trevligt och pratsamt par som gärna delar med sig av tips och information. Uppiggade av kaffet och carot cake fortsatte vi över Canal Road till Hang Dong, förbi hantverksbyn Ban Tawai, mot floden Ping, där ett sedan tidigare känt fik var stängt, men det var inte långt till nästa "vattenhål" med avslutande kaffe capuccino.

Länkbyte.

Jag har själv ingen spalt med länkar till andra bloggar eller hemsidor. Men passar på att i detta inlägget länka till de som har länkat till min blogg (och som jag tycker är intressanta och läs/sevärda). http://50ibkk.blogspot.com/,  http://bangkok-life-susanna.blogspot.com/,  http://gingmalee.blogspot.com/ (permanent(?) timeout),  http://www.bangkokbybike.com/sv/start. Senaste tillskotten är http://www.alltomthailand.com/reseguider.php med gratis, snyggt layoutade guider till populära resmål.  Dessutom vill jag tipsa om Jan Källmans blogg, ej länkad till min, men med högintressant, frejdig, humoristisk journalistik.



Tempel som tempel

"Har man sett ett tempel så har man sett alla."  Så resonerar vissa personer, jag gjorde också det i början. Men vid närmare titt så har varje tempel något unikt. Och vissa har något extra intressant. Jag ser oändligt många tempel på mina cykelturer. Inte alltid stannar jag till, men är det liv och rörelse brukar det vara speciellt intressant. (En gång vid en tempelfestival vann jag tvättmedel på ett fiskdamm-lotteri.) I söndags, på hemväg, cyklade jag förbi en stor marknad alldeles intill ett tempel, vilket fick mig att cykla in i tempelområdet. Redan innan var jag glad och upprymd av dagens tidigare händelser. Kände ett slagt lyckorus över att vara priviligierad att leva som jag gör. Att ha möjligheten att leva ett liv så kollosalt intressant och annorlunda från förra hemlandet. Den sinnesstämningen går inte att förmedla varken i text eller bild men jag tyckte just då att nedanstående motiv förstärkte det hela.