Såg något i ögonvrån. Vände. En vägg med museiföremål. Och en kvinna som kunde berätta historien bakom. Några artiser på omslagen var kända. Strykjärnen var 60-70 år gamla. Kvinnan hade själv använd dem, hon visade ett stycke träkol från en ugn för matlagning med vilket man fick värme till järnet. Almanackan från år 2516, alltså 42 år sedan den var dagsaktuell.
Nästa stopp blev kaféet med luftkonditionering vid Wat Si Don Muun.
Men först en risförsäljare med en flagga jag inte blev klok på . . .
Inne i Kaféet såg jag direkt ett motiv, hastade upp kameran och kunde plåta utan att väcka föremålet.
Mamman log och jag fick henne att sätta sig bredvid sonen.
Själva templet och dess abbotmunk är vida känt.
Gamla byggnader blandas med museiföremål, parker och nybyggnationer.
Intill finns en FAST(!) busslinje.
Apropå vattendjur i rubriken finns här stora karpfiskar i denna kanalen.
Lite längre bort i angränsande vatten, djur som höll sin mer ovanför vattenytan.
Ingen cykel- (eller scooter-) runda utan flera stopp för förfriskningar.
Islemonte vid ett mejerikafé och lunch vid HILLKOFF Learning Center.