Mae Sot, viktig inkörsport mot Burma.

Monument Moei River. Friendship Bridge i bakgrunden.

Friendship Bridge mellan Mae Sot, Thailand och Myawaddy, Burma öppnades 1997. Asian Highway, AH1, som passerar här är en viktig landtransportled västerut. Än viktigare lär den bli om/när planerna att bygga Highway vidare till Moreh, Indien blir förverkligad. Diskussioner om detta startade för drygt ett år sedan.

Saab, propellerflyg.

Jag tog flyg, en SAAB-maskin med NOK Air, till denna gränsstaden för ett par dagars omväxling. Tanken var att hyra cykel och utforska omgivningarna. Men att få tag i en ordentlig hoj var omöjligt. Andra dagen tog jag flaktaxi till Moei River, gränsfloden 5 km västerut. Den stora marknaden var inget för mig, intressantare att se aktiviteterna längs floden. En promenad på en gång av betong i vardera riktning gav några gränsöverskridande bilder.



Gränshandel, tullfritt.

Burmesbarn(?) badar på thaisidan av floden.

Burmesisk handelskvinna vid sin shop på gränspromenaden, har nära hem från jobbet. 

Inte alla behöver bron.

Marknaden inne i Mae Sot var också attraktiv för fotografering.

 

Motorcyklar är ännu inte helt dominerande bland tvåhjulingar, cyklar är fortfarande ett betydande transportmedel. Det finns ett par cykelaffären (som inte hyr ut) och Guesthouse som har korta, låga standardcyklar för uthyrning. Till slut gav jag mig ändå iväg på en av dessa "mini"cyklar där jag hade knäna nästan uppe i midjehöjd hela tiden, fast jag höjt sadelstolpen så mycket det gick. Att promenera mitt på dagen hade varit olidligt i denna tillfälliga(?) värmebölja. Det har varit uppåt 36 grader. Det tog mig bara en timma att kolla runt i staden, bland annat förbi ett Stadium, där man höll på att riva tält och grässkydd efter någon tillställning.

Hittade också ett skönt andningshål, Hazel Café. Stans enda utskänkningsställe med luftkonditionering dit jag tog tillflykt en timma för att tillbringa resten av eftermiddagen i rummet på Ban Thai. Mycket modernt och bekvämt, med soffa, stor tv, separat sovdel med skön säng, fräscht badrum med avskild varmdusch. Och med a/c och snabb internetuppkoppling - denna livselixir som är så svårt att vara utan.
Det finns flera restauranger (utan a/c) och ett ställe med storbildsskärm där jag kunde kolla Thailand förlora mot Kuwait i kval till fotbollens Asian Cup, en neslig förlust mot på förhand det lättaste motståndet i gruppen. På natten "lyckades" jag vakta 02.40 och kunde se Sverige 2 - Argentina 3 på perfekt bild i datorn!

Torsdag blev bara en lång väntan tills flyget tillbaka på eftermiddagen. Fick i alla fall skrivit av mig (detta inlägget), bilderna la jag in hemma dan därpå.  Har blivit en erfarenhet rikare; åker aldrig mer ut "på landsbygden" utan vetskap om tillgängligheten av bra cykel, att hyra eller egen.

"Flyget" hem startade TIDIGARE än utsatt tid.
Det är inte ofta avgången från en flygplats går före utsatt tid. Men det var precis vad som skedde. Då jag skulle beställa transport till flygplatsen fick jag veta att flyget var inställt!!! Hann göra några snabba övervägande; går det buss till Chiang Mai från Tak? Hur lång tid tar det dit? Ägaren av Guesthouse hjälpte till. Ringde till Nok Air angående återbetalning av flygbiljetten. Fick besked att det blir Minivan som ersättning. Med avgång kl 16. Tack och lov!!! Jag var snabb nog att sätta mig i framsäten och fick på köpet (fast denna resan var gratis) se det vackra, bergiga landskapet till Tak. Resan tog bara knappt fem timmar och jag kom hem i god tid före vm i skidskytte började. Slutet gott allting gott (förutom svenska placeringen i mixedstafetten).

På väg hem med LÅGprisFLYG.

Hagelstorm i norra Thailand

I söndags var det exotiskt väder. Hagel stora som ägg och golfbollar täckte marken på flera ställen. Skördar för tiotals miljoner baht förstördes. De stora haglen förstörde också fordon. Och tak i vissa hus.

Omkring 400 statliga och frivilliga arbetare var igång och rensade efter den våldsamma stormen.
Lampang, Lamphun, Chiang Mai, Chiang Rai and Phayao var de värst drabbade provinserna. Se artikel i Bangkok Post.   Jag märkte inget av det. Är nu i Mae Sot, har åkt Saab dit. Mer om det om ett par dagar då jag kommit hem (och förhoppningsvis fått desktopen tillbaka från service).

En motorcyklist i Chiang Rai provins kör försiktigt på en väg täckt med stora hagel. 

Flower Festival, nu 37-årig tradition.

Blomsterfestivalen, Flower Festival, går alltid den första helgen i februari. I år för trettiosjunde gången. För mig den femte, som åskådare. En kort, specifikt och koncist beskrivning av Chiang Mai Flower Festival hittar du här.

Det finns oändligt med bilder från festivalen genom åren (såg också några av mina bilder där). Själv har jag ju gjort inlägg i bloggen även de tidigare fyra tillfällena jag varit närvarande. I år var det lika intressant att titta, och än mer kul att plåta, med nya verktyget.

Hela gatan från Nawarat Bridge till järnvägsstationen och en del sidovägar var fylld med deltagare från tidig lördagsmorgon. Enligt programmet skulle paraden börja kl 08. Klockan blev över 9 innan den satte igång. Sista ekipaget var framme vid parken Suan Buak Haad vid ett-tiden. Där fortsätter festivalen med utställningar, mat, musik, skönhetstävlingar och andra festligheter. Utan min insyn (jag har kollat skidtävlingar från Sochi, Ryssland och fixat bloggen).   Just nu tilltar regnet, som nog lägger sorti för resten av kvällens övningar.



Väntar att paraden ska börja. Inga ledsamma miner här inte. Thailändare är tålmodiga och duktiga på att vänta.

Ett inslag Off the record var dessa blomsterprydda mini-vovvarna. En affär som säljer hundvalpar och "tillbehör" hade spökat ut de dresserade(?) djuren som  poserade snällt vid sina fordon.

Resterande bilder tillhör den riktiga blomsterfestivalparaden.

Gult och Rött funkar lika bra. Politiken läggs åt sidan.

En DETALJ från en blomstervagn. Det ligger mycket handarbete bakom!

Helbild på en av de blomsterprydda vagnarna.

Känguruhund

Kaféet i Mae On ligger nära Mae On Hospital på väg 1006,
paralellt med Highwway 1317, till/från San Kampaeng hot spring.

Jag "tvärnitade" då jag fick syn på ett kafé strax efter lunchen på 92 km rundan i tisdags. Kaffe efter maten hör ju till. Hade inte väntat mig ett fik ute i dessa ödebygder, med bakelser dessutom! Så det var bara att parkera och kliva in. Att det låg en hund vid ingången störde inte, min hundskräck är kraftigt på tillbakagång.

Inne i lokalen fanns en hund som man definitivt inte behöver vara rädd för. Den var född med förtvinade framben och kunde agera känguru när det matades. Och den tas om hand med varmt hjärta av kaféinnehavaren. Hunden vid ingången (på bilden) är pappa och normalskapt, men hundmamman är också handikappad - med bara ett fungerande framben.

 

Jag hade inga betänkligheter att klämma i mig detta mumsiga bakverk. Det var 30 km kvar att förbränna de kalorierna.

Vasaloppsdistans - på cykel.

Vasaloppet på skidor är ett avslutat kapitel för min del (det är ju vintertider på vissa delar av jorden, därför denna koppling). Men distansen är aktningsvärd även med cykel, speciellt i Chiang Mai-bergen öster om Doi Saket. En runda på 92 km som jag gjort tidigare. Lika trevligt nu, och lika jobbigt - hade förträngt att det var tre korta, branta uppförsbackar efter fikat vid Doi Saket Hot Spring. Men annars mest flackt, förbi odlingar av stora trädgårdsträd. Ner till San Kampaeng Hot Spring. Ett trevligt lunchställe efter vägkorsningen dit hade jag sett fram emot länge, jag var görhungrig - men det var stängt!  Fast det blev lunch ändå, efter 55 km. Matställen saknas inte. Stärkt av maten, panaeng moo, tog jag in på trevliga småvägar för att undvika stora vägen, kom ut på highway 1006 till San Kampaeng och sedan raka spåret hem, förbi paraplybyn Bor Sang.
Kände mig riktigt pigg hela rundan, men väl hemma, efter duschen kom tröttheten. Återhämtningen kom efter kaffe med ikappläsning av Bangkok Post, massage 1,5 timmar (underbart) och Salmon steak på italiensk restaurang, ett glas rödvin och en chokladbit. Därav orken att göra detta inlägg.
(Om du klickar ovan på rundan jag gjort tidigare /eller här/, kommer också, om det funkar, några facebook-bilder fram.)

Fortfarande på Highway 118 (vägen till Chiang Rai).

Långt uppe i bergen, på en liten väg. Alltid lika vackert med risplanteringar.

Denna gången gjorde jag en liten avstickare. Hade sett en skylt med mumsiga matbilder. Någon restaurang hittade jag inte in på den gränden, men väl ett litet område med hundraåriga träd. Alla bilder blir större efter att ha klickats på (gäller bilder i alla inlägg).

Komplicerat växtverk.

Ett V-trä´



 

Förstoring av bilder ovan t.h. En bikupa eller?

 

Sverige starkast i slutet - igen. Vann Kings´ Cup.

Optimistiskt program

"Ska ni lira med oss?"

Enligt tidsprogrammet skulle bronsmatchen börja kl 15 och finalen kl 17. På förhand var det uttalat att vid oavgjort på matchen om tredjepris blir det vare sig förlängning eller straffar, utan delat brons. 2-2 mellan Thailand och Nordkorea gav "diplomatiskt" denna delade bronströst.
Finalmatchen kom igång ca tjugo minuter försenad, efter presentationen, nationalhymner och Kungalåten samt efter att domarna måste byta arbetsställ. De märkte under uppställningen att de var alltför lika Sveriges nya mörkblå bortadress.

Thailändska publiken satt träget kvar, men första finalhalvleken var tempofattig och utan större målchansen. Förutom Hyséns tjusiga nickmål.

1-0, Tobias Hysén.

Pausen bjöd på den bästa underhållningen dittills.

Andra halvlek var något bättre, men inget lag imponerade. Dock hade Finland fler halvchanser.
Tills Sverige kom i gång efter några spelarbyten. Nya stjärnskottet Robin Quaison imponerade stort,
både med sitt fräcka mål och finurliga spel.

Nr 16 Robin Quaison var en ljusglimt. Han och Jakob Johansson de som stack ut i truppen.

Anders Svensson har gjort många bättre landskamper. Han gjorde 3-0, vilket hjälpte upp hans betyg för denna matchen.

Elljus och fullmåne över stadion.

Hysén intervjuas av media efter matchen.

Ruskigt avbrott i fotbollen

Efter besöket vid landslagets förmiddagsträning i dag fredag gjorde jag och en kompis ett avbrott från fotbollen. Vi cyklade vidare på en härlig runda. Ut på vischan, bland risfält, blomsterodlingar, genom småbyar på smala vägar. Pittoreskt och helt njutbart, som det alltid är på cykelturerna. Tills vi kom till platsen för fotografierna.

Kompisen var med första gången, för två år sedan, då jag upptäckte en alldeles speciell plats ca 15 km utanför Chiang Mai. En park, i angränsning till ett tempel, som på thailändskt uttal blir narok sawan. En park med statyer som visar hur det är i paradiset men framför allt hur det är i helvetet och hur det kan gå om man inte följer den riktiga läran. Har tidigare gjort inlägg från denna platsen, som ännu inte är helt färdigställd. Statyerna är fantastiskt välgjorda, fast ruskigt groteska. En del vämjeliga med västerländska ögon sett, men thailändarna känner till det hela från sin kultur och tar sina besök på sitt naturliga lättsamma sätt.

Som sagt, allt är inte färdigställt ännu. Detta verk är det senaste, ännu ej målat.



Som kontrast; en av många fina vyer på cykelturen. Doi Suthep i bakgrunden.