Pong Yaeng - utan strapatser

En affisch om Festival 10-14 november fick mig att återvända till Pong Yaeng, uppe i bergen i tisdags.

Affischer fanns på många platser i området och flera på vägen upp mot Hmongbyn Ban Mae Sa Mai (som jag besökte för ett tag sedan). Men inte kan det väl ordnas en Festival där uppe efter det jordraset och svårframkomlighet, undrade jag. Men fortsatte, området är ändå intressant i sig. Vid vägarbetet vände jag och fick i alla fall några icke-festival bilder.

Området är än så länge helt befriat från de turistanpassade kupoltält och bungalows som "pryder" Mon Cham. Istället odlinger och lokalfolk som lever sitt stilla liv i denna "världens ände".

Jag gick in på denna "väg" och på väg tillbaka kom den en liten kille, han kan inte ha varit 10 år ens, på moped. Vägen är mer ojämn än den ser ut på bilden. Såpass att han tappade sin last av kålhuvuden både en och två gånger. Jag hjälpte till och plockade upp dem och försökte säga att; ta hälften och åk i två omgångar. Men han lämnade säcken och när jag kom tillbaka efter att ha vänt vid jordskreden var de borta. Han måtte ha löst det på sitt sätt.
 

 

Notera hur han håller mobilen vid styret, den tappade han inte.

Ingen vägvakt nu,

det var bara en sträcka på 20 meter (utan sikt) som var enkelriktad,

dessutom låg arbetet nere för tillfället.

Där nere, mellan två stora bananplantor ligger själva byn Pong Yaeng.

(och på höjden bakom högra bananplantan ligger Mon Cham)

Nere i byn frågade jag om Festivalen. Ett svar var; nere i Mae Rim 10-12 km bort. En handlare visste bättre;

- åk tillbaka 50 meter, där är det på höger sida.

- Jo jag såg den marknaden, men trodde det skulle vara större, sa jag.

- Festivaler här är mest bara på kvällarna, sa han lite försynt.

Det borde jag ha förstått, affischerna visade stora musikband för varje kväll. Okey, det blev en bra utflykt och avbrott från "vardagen".

Stånden för kvällen höll man på att ställa iordning, med mat och allt annat som hör till. Och jag köpte ett par läsglasögon för 50 baht och en 10 baht våffla av tjejen i blått.

 

Thapae road Illuminated, Loy Krathong

Musik och invigning av ljusdekorationer längs Thapae road. Klockan 17 skulle det starta på Thapae Gate. Jag hann med både en runda i Gamla stan och middag, en saftigt god Snitzel, innan jag kom tillbaka vid 19-tiden lagom då det kulminerade med ljusspel, fyrverkeri och tändande av de pampiga ljusarrangemangen.

Officiellt äger Loy Krathong rum 14-17 november, men många arrangemang är redan igång. Att det kan medföra trafikstockningar hör liksom till bilden och trafikanterna (i alla fall thai) är tålmodiga. Thapae road är avstängd för trafik, troligen alla kvällar till och med söndag den 17:e. Likaså från lördag eftermiddag då den stora paraden ska äga rum, från Thapae road till Government building vid floden.

Vid 17-tiden såg det ut så här.

Strax efter klockan 19 brakade det loss.

Jag råkade hamna alldeles bredvid fyrverkeriet, och hade blivit varnad av en vakt.

Men det kom en omgång till, utan förvarning.

Fick luta mig bakåt och fotografera, med flagor fallande mer mot kroppen.

 

Även människor i Bangkok (från helgen)

Människor i Bangkok är verkligen inte skygga inför kameran, i motsats till vissa katter. Nästan alltid möts man av jakanden och leenden när man frågar och thank you efter man tagit bilder. Och samma gäller den buddhistiska befolkningen i hela landet, muslimer och bergsfolk (hill tribes) kan vara lite mer slutna.

Liksom förra inlägget rörde jag mig kring Chinatown och nära Hua Lamphong före och efter huvudsyftet med Bangkok-vistelsen; Photo walk med Bangkok photographers (som jag kanske redovisar senare).

Nu "tillåtet" att visa bilder från officiella Photo walk, mina bilder kompletterar nu längst ner i detta inlägget.

Kvinnan som behandlar sa "I am not beauty".

Men intressant (tae naa sondjai) sa jag.

Den andra kvinnan gav sitt samtycke.

 

En affärsman håller räkenskap

och mannen från Udon Thani har fångat fisk i Krung Kasem canal 

intill Hua Lamphong railway station.

 

Jo, jag återvände till ett fräckt kafé, recordoffee, på söndagen.

Mitt kaffe pressar ut med finess i fin kopp av en barista i ändamålsenlig klädsel.

En annan kund sitter vid en tjusig väggmålning.

Porten till Yaowarot inte långt borta.

Street food stalls, servitör och matgäster.

Undre bilden; en freelancer som tagit siesta.

Prydlig avslutning med selfie, dörrport och trottoarutsmyckning.

 

Bilder från BPG Photo walk # 130, Chinatown.

Inte b a r a KATTER i Bangkok

Men övervägande kattbilder i detta inslaget.

De kan vara skygga, försiktigt nyfikna, keliga och sovande. Svårare att fotografera ju längre in i smala icketuristiska gränder man kommer. Helt obekymrade i tätare befolkade områden, som denna katten vid en tunnelbanestation (där BPG samlades för söndagens Photo walk).

 

Jag var alltså i Bangkok i helgen som ett avbrott från "vardagen" i Chiang Mai för att delta i Bangkok Photographers Photo walk och passade förstås på att ta bilder för Bloggens räkning också.

Svepet är från lördag em, söndag em och måndag morgon. Insprängt också några allmänna bilder.

Nog inte senaste nytt på dessa anslaget vid väggen till en servering.

Det blev eftermiddag, och lördagskväll.

Och en härlig avslutning på Brown Sugar Zazz Pub & Restaurant.