Söndagsmix

Shit, bron avskuren och under reparation.
Jag hade cyklat cirka 15 kilometer längs floden Ping söderut till en tänkt trevlig frukostservering.
Kaffestället på väg dit var stängt och kroppen skrek efter dagens första kaffetår. Hade ratat några broar som skulle tagit mig till rätt sida floden, men väntade till denna som ligger närmast.
Ska jag vända eller fortsatta? Frågade hur långt det är till nästa bro. Efter en stund tydde jag svaret (konversation på thai) att det finns en ny bro (saphan mai) 50 meter till höger. Dock osäker om det verkligen var sant fortsatte jag, och såg en smal provisorisk bro med träplankor att köra över på. Dagen var räddat.

Och sedan rullade det på till en trevlig söndagsmix med flera stopp för fotografering, och ett för kaffe.

På Baan Suan Ping Phak fick jag min frukostomelett,

sodavatten och kaffe, som var försvinnande gott.

Det var ju Hillkoff. Allt för 90 baht.

Innan frukosten hade jag stannat till

vid de burmesiska arbetarna som hjälpte till vid brobygget.

 

Nästa "sevärdhet" var en ödla, som normalt är svårt att plåta på nära håll.

Men denne var skadad, troligen fallit ner från ett träd och låg där flämtande.

Det var mannen som sålde stegar som förklarade det.

Vissa träd är "heliga". Nära tempel är de ofta försedda med "heliga" stöttor.

Vad man inte ser i förbifarten är vilka "skatter" som göms, inkilade i stammarna.

Nästa stopp vid ett tempel

där en ambulerande optiker hade utrustning och sålde glasögon.

Vad mer?

Jo Safely First; i form av en klättrande televerkare

och ett gäng HongKong-ungdomar på väg till Ginger Farm för att plantera ris.

Avslutningsvis, en Allt-i-allo verkstad.