Kramgo elefant vid djungelcafé.

Kvart över elva lämnade jag staden i tisdags för en scooterrunda upp i bergen och tänkte komma lagom till Praw Plean, Gömda dalen, för lunch. Det blev inte så. Först skulle jag åka en runda till en avlägsen bergsby med Hmong folk. På väg dit blev jag nyfiken på, och fördröjd vid, en Elephant Camp, Elefin Farm and Café. Vid tidigare turer har jag sett skyltarna men aldrig svängt upp till platsen - förrän nu.

Vilken överraskning! Där den slingriga smala vägen tog slut och elefanterna höll till finns ett tjusigt kafé. Free entry och Expats are welcome står det på banderoller längs stora Samoengvägen. Ja, det ligger utefter väg 1269 mellan Hang Dong och Samoeng. Patara Elephant Camp har funnits i 17 år, men själva caféet öppnade för två månader sedan. Efter kaffet och brownie gick jag upp till elefanterna, eller rättare sagt de kom ner mot mig, ledda av en mahoud.

Först en mamma med unge. Sedan ytterligare en hona, som var väldigt närgången. Den elefanten vill krama folk så gå närmare sa elefantskötaren, ännu närmare. Han fick min mobilkamera och förevigade kontakten, En härlig känsla med min hand på elefantens mjuka snabel, som tog mig runt midjan.

Efefantskötarna, mahoud, är Karen. Han jag pratade engelska med hade lärt det språket av turister på farmen. Det är kallt här uppe i bergstrakterna speciellt på nätterna sa han, men vi värmer oss med whisky och filtar sa han vidare.

En upplevelser utöver det vanliga. Och äventuret fortsatte till nämnda bergsby. Mer om det i nästa Blogginlägg . . .

 

En elefant var skadad och ville inte ha sällskap.