Alive Up Sanpakoi - An Occasional Event

 

"Out and About in Chiang Mai", en förträfflig FB-sajt, tipsade om detta evenemang, så här skrev de:

 

ALIVE UP SANPAKOI! This weekend evening, original entertainment in the Sanpakoi district.

Don't miss this artistic event, which promises to attract an almost exclusively local clientele. In a place you've probably never stopped before... the Anusarn House, built in 1934, a large building that has just been renovated and transformed into a cultural venue. It's located along Charoen Muang Road, to the right shortly after the Nawarat Bridge, in the direction of the railway station.

Workshops, a market, art screenings, Lanna music and contemporary arts are on the menu for this major event, which will bring the district to life.

Make the most of it, because Alive Up Sanpakoi is only taking place this Saturday, September 16 and Sunday, September 17, 2023, from 5pm to 8pm.

 

Det lockade definitivt till ett besök. Dels på förmiddagen i lördags, men framför allt på kvällen.

Ett kraftigt regn upphörde i lagom tid och vid halv sextiden på kvällen kom jag dit då invigningstalen fortfarande pågick, med ägaren Khun Anusarn i högsätet.

Byggnaden, Anusarn House, och området är från 1934. Tidigare fanns här reparationer av fordon, bland annat Land Rover, se mitt tidigare reportage i Bloggen här.

 

På förmiddagen pågick bland annat en Work Shop med tillagning av min favoritmaträtt Kaeng Hang Lay (stavas också Gaeng Hang Lay) där kameran inte nådde själva tillverkningen men väl åskådare och ryggen på kocken och medhjälpare.

 

 

 De sista bitarna på plats och städningen (😁) var klar till kvällens höjdpunkter.

💦💟💝🎷🙌💃

 

 

Ägaren, Khun Anusarn (i mitten).

Gratis mat då regnet kom tillbaka

och avtryckarfingrarna blev tillfälligt upptagna 🍛🍲🍷.

Detta trevliga paret har en liten shop, rabbit friday CHOUX. Jag köpte med hem några krämbullar till kaffe. Vi är också cykelkompisar och har gjort några turer innan regnperioden.

 

 

Musikerna med de traditionella instrumenten skyddar sig mot regnet.

Jag tog scootern hem medans en sångerska, syns i bakgrunden, intog scenen.

Blott e t t undantag till BLÅTT

Det ploppade upp det ena efter det andra av blåa motiv.  Någon bild tagen bara rakt upp och ner, andra mer experimentella.

Cykelturen, 30 km,  med marschfart 16-17 km/h bortom Bor Sang tog nästan fem timmar med alla stoppen för fotografering (och ett fikastopp). Det blev såpass att det räckte till ett inlägg i Bloggen:

Visst ja, undantaget.

Akha Swing festival 2023

Äntligen kom jag till en Akha Swing festival.

Det har stått på önskelistan i över tio år. En gång tidigare har jag gjort ett seriöst försök att besöka detta speciella evenemang. Då hade jag hyrt chaufför med bil i Chiang Rai (klicka på länken), men kom en dag för sent.

Bättre lycka nu i helgen då jag åkte med Kenneth och Samitta och övernattade i Mae Salong för att på lördagsmorgonen åka slingrande kuperade tretton kilometer till festplatsen. Till en by som fått sitt namn av en trevägskorsning(!), ja byn heter Sam yaek Mae Salong Nai. (Sam yaek betyder trevägskorsning).

Sista kilometern var likt organiserad trafikkaos med bilar parkerade på ena sidan vägen men ändå kunde två fordon nätt och jämnt mötas.

Vi blev visade förbi festivalplatsen till en parkering på en åker (som på gamla tiders orienteringstävlingar) och därifrån skjuts med skytteltransport i songtaew. Allt väldigt välordnat på thai style.

 

Akha folket kom ursprungligen från Yunnan i södra Kina och en stor koncentration av dem har hamnat i de kraftigt kuperade bergsområdena i Doi Mae Salong.

Ceremonierna är tillägnade kvinnorna och danserna utförs av kvinnor i alla åldrar med sina vackra egentillverkade kläder och smycken.

Okej, det är bilderna ni vill se . . .

 

 Förstås en parad och invigning,

men innan dess bilder på traditionella seder och hantverk.

I vimlet.

Ceremoniella Festligheterna.

Fastän jag fick tillträde till scenen (se nedan) fick jag inte mer än en bra bild när alla grupperna var uppe och dansade. Men just när vi skulle åka kom dessa ungdomarna och uppträdde.

Samtidigt hade det viktiga inslaget, själva Swingande, komit igång.

Mättade, nöjda och belåtna tog vi songtaew (gratis "typ" red taxi) tillbaka till bilen vid provisoriska parkeringen och körde sakta, sakta genom festivalområdet som blivit än mer packat med folk.

Vi var nog lite exotiska bland alla besökarna, som till 98 % var thai. Där vi trängdes i songtaew lade jag märke till en annan kontrast eller kultursammansättning där en kvinna i hatt med broderat CHRISTIAN DIOR, hade med sig en skål nudlar.

De flesta transportmedel utnyttjas till max.

Vi tog lunch i Mae Salong där denna bil susade förbi.