Loy Krathong 2022 STORA Paraden

Finalen🌕✅❗

Inte lika många vagnar (floats) och följe som senaste åren innan pandemin, men likväl pampigt.

 

Denna gruppen laddade upp

i ett tempelområde längs Thapae road och anslöt därifrån.

Första ledet av Paraden . . .

. . . och de sista vagnarna.

Loy Krathong i smått och stort med stämning och färger

Låter bilderna tala.

Och konstaterar att fastän två år med uppehåll på grund av pandemin så nådde 2022 års upplaga inte upp till vad det en gång varit. Begränsningen att fritt sända upp Khom Loy, pappersballongerna, kanske bidrar, men också striktare förbud mot fyrverkerier och alkoholförsäljning. Möjligen också att det känns något mättat för min del och jag inte hänger med i den trängseln som det ändock är.

Det gick mycket vildare till förr i tiden, men kanske mer behagligt nu när man koncentrerar på det traditionella.

Jag kom inte att följa årets Parader lika mycket som tidigare. Här i stället länk till hur pampigt det var år 2019.

2018 var också en storslagen parad, här är länken.

På den mer vilda tiden ingick 2014 års upplaga, se denna länken. Då öppnade jag Bloggen med dessa rader:

Går inte att beskriva med text, om man inte är snudd på Nobelpristagare i litteratur.

Men för att ändå ge ett liten hum om hur det går till så föreställ dig följande axplock från svenskt firande:
Utgå från student-corteger, lägg till stora mängder av (jul)dekorationer, (påsk)smällare, (nyårs)fyrverkeri, (midsommar)firande,
(invandrar)karnevaler, trängsel och trafikkaos; ta bort fylla och bråk.

 

Nu till årets upplaga, bara med bilder:

Har bara tre bilder från invigningen.

. . . och en stämningsbild.

 

Desto mer allmänt.

 

 

 

I år startade de två Paraderna inte förrän klockan 19.

Det hämmar fotograferandet, ljusmässigt."Lilla Paraden" i tisdags

gav därför bara detta lilla bildutbud:

 

Just hemkommer från STORA PARADEN. Och gör ett nytt konstaterande.

Det var så omfattande att det blir ett eget inlägg . . .

Yi Peng som "Gårdsfest" och annan PENG

Yi Peng är Lanna folkets sätt att fira Loy Krathong. På några lugna bakgator i samarbete med tempel har ideella organisationer årliga tillställningar med gamla traditioner uppblandat med ny teknik. Bland annat ska man på en plats, inne i ett tempelområde, tillaga ris på speciellt sätt. Det ska starta vid midnatt och hålla på till klockan 04 på morgonen!

Först bilder från den platsen, Wat Chom Phu  i distriktet Chang Moi. Inte från de nattliga övningarna, men tidiga kvällen.

Update: Kunde inte hålla mig, var tillbaka där strax före midnatt. Bild-resultat 😮 i slutet av inlägget.

Reflektion på tempelvägg - och skuggor från människor som går förbi.

Ingång till templet, från baksidan.

 

Samma tema inne i Old City dagarna innan.

Pizzan jag åt där var mer en nymodighet.

Och så det där med annan PENG.

Festivaler i tempel är alltid förknippade med gåvor. Banderoller och affischer visar bilder på munkarnas orange klädesplagg som gåvor, men framför allt består gåvorna av vackert dekorerade sedlar, eller direkt i "kollekten".

Vid Wat Upakhut såg det ut så här:

Och vid Pa-O folkets fest:

Var klar med detta inlägget klockan 23.30 (i måndags) och tänkte; hinner till det speciella som ska ske med början vid midnatt.

Tänkt och gjort, iväg på scootern och kom precis fram till den avslutande dansen, men då hann inte kameran med. Fick ändå tillräckligt med bonus av arrangemanget, som kallas Kaoyakoo Journey:

Magic Creative Lanterns. Inspirerade från Legenden av Fem Buddhas.

En av danserskorna fick första spaddraget i risgrytorna.

Den rutinerade äldre kvinnan, reflekterad av en projektor, övervakade.

Sedan fritt fram för den som ville att röra om i risgrytan, det skulle ge god lycka.

Efteråt, vid 4, 5-tiden på morgonen delas riset upp till de boende i närområdet. Men först efter en musik-koncert vid 3-tiden på natten(!), då hade jag somnat.

 

Sedan tidig kväll och fortfarande under vevandet i grytorna stod denna kastrull med ris och puttrade på en gård bredvid.

Också sedan mitt tidigare besök satt denna kvinna och verkade ge kraft till besökare. Nu var klockan 00.15.

Vid närmare titt på denna projekteringen såg jag detaljer på väggen. Kvinnan förklarade att figurerna, Fantastic Beast, är tillverkade under kvällen/natten av de som vill och har kreativ skaparglädje.

Projektet kallas: Ar Exhibition X Panasonic Connect by Digitasl boys, där ändå kvinnan på bilden hade en ledande roll.

Det och mycket annan läste jag på affischerna morgonen efter, på väg till frukost.

Till exempel att chedin vid Wat Chop Phu  är gjord som en modell av Chedi Phra That Doi Suthep.

Vidare att förr i tiden då man färdades på elefant och djuret blev så dåliga att de dog så begravdes de utanför vallgraven just i Chang Moi community, därav namnet "Chang Moi".