28 september 2014

Paradiset tar form

De nytillverkade statyerna sedan förra inslaget från Narok Sawan (Hell and Heaven Park) har blivit färgglada och kommit på plats. I och vid ett träd. Kunskapens träd månne? En konstnär finslipar på två figurer vid det konstgjorda trädet, som för övrigt är fulltaligt med barn. Vad det nu kan betyda.


Har du inte redan klickat på färgade förra inslaget ovan så kan du jämföra statyerna här. (Den trygga gamla gumman var på plats i lördags också.)




25 september 2014

Vegetarian Festival invigd

"Vid 7-tiden" blev halv tio då paraden startade. Inte från järnvägsstationen där jag först stod och väntade, utan från en stor park mittemot. Startskottet var ett öronbedövande smatterband arrangerat av en väderbiten "pyrotekniker". När röken hade skingrats och skolorkestern hade flyttat händerna från öronen till instrumenten kom paraden igång.

Innan dess hade jag kollat in templet igen.
Från tidig morgon var där redan full fart. Bilarna var dekorerade med grönsaker, blommor och staty.
Man fortsatte också att preparera maten, bland annat i en jättegryta.







Äntligen kom paraden igång.






 Pyroteknikern fortsatte sitt uppdrag som han genomförde med förtjust glädje verkade det. Utan öronskydd tände han sina kära smatterband, på flera ställen längs vägen till slutmålet.   Crazy sa en butiksägare, sanuk sanuk sa jag och han skrattade.

Inga akrobater men annan grannlåt på scenen framme vid templet.

Mat och show. Festivalen är i gång !

23 september 2014

Berg av grönsaker inför VEGETARIAN FESTIVAL



Den landsomfattande Vegetarian Festival firas även i Chiang Mai, mest synligt vid Thapae Gate. Ett speciellt pådrag är det också vid ett kinatempel nära Ping River, där Thapae Road början. Det är därifrån detta lilla reportaget är hämtat. I dag förberedde man mat och en "ny (s)pelare i sammanhanget. En staty hämtad från San Kampaeng ska få en framträdande position. Den är skuren ur ett trästycke (känns det igen?) av ett träd hittat i floden Yom vid Phrae fick jag berättat. Denna statyn och en del andra ekipage ska öppna festivalen med en procession från järnvägsstationen till nämnda tempel, med start onsdag morgon vid 7-tiden. Festivalen pågår 23 september till 2 oktober.

Denna festival firas mest i Phuket, med extremt spektakulära inslag, se (klicka på) färgmarkerade länken ovan (och skrolla ner).

En bil kommer lastad med . . .

Provsmakar?
Pumpa.
Pumpa en gång till för de fina färgernas skull.

Det blir inget akrobatuppträdande i år. Gubben som hänger från kranbilen tog därför chansen när en fotograf kom förbi. Bilden till höger är från det lilla kinatemplet bakom Flower Market, också nära floden Ping.


En gryta till varje Kinastaty.
Inget övrigt akrobatuppträdande.
Min lunch/middag idag. Räkor och grönsaker samt sticky rice.

22 september 2014

Bilfri dag - bara på pappret


Chiang Mai drog till strå till stacken. Ett hopplöst uppdrag i den enorma trafiken som bara ökar och ökar. Uppfinningsrikedomen inför Car Free Day är dock god, med tröjor, banderoller och propaganda.
Något för Annika i Bangkok?
Såg i Facebook att Chiang Rais variant hade samlat flera hundra deltagare vid ett till synes välordnat arrangemang vid Chaing Saen, Mekongfloden. Även andra grupper i Chiang Mai drog stora skaror, kanske ett 1.000-tal hittade till ett större jippo med stadens höjdare som höll tal vid Central Festival. Detta såg jag också i söndagsklubbens Facebook.
Bangkok som är mycket större i allting hade samlat 20.000-30.000 cyklister på avstängda vägar från Sanam Luang till Silom Road.

Våran "polis", en tätkille med "saftblandare" och skarp siren.
SÖNDAGSKLUBBENS DEL I ARRANGEMANGET kom lite i skymundan, med ett hundratal deltagare. Som drog en repa i staden för att avsluta(?) vid International Convention Center. Utan poliseskort, bara egna vakter. Där upplöstes i alla fall gruppen efter utspisning. Några hittade till ett föredrag i en av hallarna.

Andra drog vidare till sjön Huay Tung Tao, dit jag och bland andra en svensk kompis följde med. Denna spillran gjorde en kul runda in i militärområde, med posering vid en damm.

För att slippa den leriga grusvägen tillbaka till sjön försökte jag hitta bekvämare väg genom militärområdet, där jag kunde cykla runt utan att bli avvisad, men förgäves. Det blev samma väg tillbaka.

Väl framme vid sjön kunde fyra av oss återsamlas för en superb lunch vid strandkanten. Med gemensamma ansträngningar blandat thai, svenska och engelska kom vi fram till att där rådde god atmosfär (ban yaa gaat).







 
 


Här upplöstes gruppen.

Kul att alla åldrar är med, fast tjejen som ser väldigt ung ut är faktiskt 27 år.

Hela "utbrytargruppen" vid militära sjön.


Äntligen återsamlade . . .
. . . för lunch.
Vid Huay Tung Tao, där det rådde god atmosfär.

19 september 2014

LANNA EXPO - stor hantverks- och turistmässa

Fantastiskt hantverk. Skuren ur ett trästycke. Cirka en meter hög snidat ur en trädstam, vars stump den stod kvar på.
 
Evenemanget hålls i Chiang Mai International Exhibition and Convention Center (CMICC) med syfte att främja möjligheterna för handeln samt investeringar och turism i de fyra provinser som Lanna innefattar till potentiella partners. Expon pågår 19-23 september.
De tre andra provinserna, förutom Chiang Mai, är Lampang, Lamphun och Mae Hong Son.
 
Hundratals bås visar produkter och tjänster från olika branscher. 180 bås med hantverksprodukter. 80 med hälsovårdstjänster och ett 40-tal visar upp turismtjänster.

Andra händelser i expon inkluderar minikonserter med liveframträdanden från välkända thailändska kändisar, produktdemonstrationer och tävlingar i att göra hantverksprodukter för att locka shoppare och turister.

Läromästaren, 13 år, visar 9-årige lärlingen.

En av flera musikgrupper.
Utställare och besökare.
Organiskt odlat.
Nyttig plockgodis, till invigningsgäster och press.


17 september 2014

Heldag - i Buddhas fotspår

Det mesta i Thailand går väl i Buddhas fotspår. På tisdagens långa cykeltur (81 km) råkade jag se dem "på riktigt". Bokstavligt. Bildligt. Till och med handgripligt. Men kanske innerst inne bara bildlikt. Och med en stor portion fantasi samt lite guldfärg.

Det är inte samma Buddhas footprint Chiang Mai man hittar via googlesökning. Då hamnar man längre norrut. Artikelns upptäckt ligger strax efter PREM internationella skola, nordvästra utkanten av Mae Rim. Av en slump hamnade jag där. Tänkte besöka en svensk som bor i krokarna, som inte var hemma. Istället såg jag en skylt med Buddha footprint, som jag följde en kilometer in i skogen.

Från början följde jag floden Ping norrut på östra sidan. Förutom att jag korsade Highways på några ställen cyklade jag inte en meter längs med de stora lederna. Bekvämt, fridfullt, behagligt, rofyllt. Okey, ett avsnitt var lite extremt. Efter att ha korsat Highway 107 norr om Mae Rim gick det uppför, på asfalt och betong, men nerför (en väg jag bara chansade på) blev underlaget av nylagd mjuk massa. Att följa Buddhas fotspår är inte alltid det lätta vägen.





Och en annan byggnad, med möjligen historiskt värde.
Passerade en villa till salu; 15 miljoner baht!
Lyckades pricka in lunchen på ett "nytt" ställe.

Stärkt också med en iscapuchino utanför Prem fortsatte jag för att kolla om minnesbilden stämde var svensken bodde. Det gjorde den, men med svarslösa telefonringningar tog jag istället in på "ett annat spår". Även här övergick betongvägen till grusväg, hyfsat lättcyklat förutom några sugande backar som jag fick uppför.


 



 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Minsann, här långt upp i djungelskogen låg ett tempel med några byggnader och denna banderollen.



Två hundar kom emot och skällde. Arbetare vid ett nybygge redde upp situationen och visade mig var fotavtrycken fanns.
Tja, en liten och en stor fot. Gick Buddha här redan som barn också? Inte nog med det, även handavtryck finns avbildade.




Handavtrycken

Det fanns redan ett tempel, halvfärdigt samt andra byggnader. Nu var man i gång med att bygga en tempelbyggnad alldeles vid avtrycken. Arbetarna blev glada att få ny arbetskraft, men jag avböjde. Hade ju mitt uppdrag att föreviga besöket.





Snälla vovvar, efter att ha kommit fram och luktat på mig. Spaden behövdes inte för att lugna dem.
På hemvägen såg jag denna lustiga vägskylten. Undrar vilken stad som har begränsning? Knappast Chiang Mai, som växer så det knakar.

 
Givetvis hann jag med en fika också.

 
Avslutning, en stämningsfylld bild i rubrikens anda.
Solstrålar trängde igenom. Ändå dunkelt i skugga av träd. Ett annat avskilt tempel i Mae Rim.