10 grader svalare - för ett dygn

Hettan består 😱. Jag sökte tillfällig svalka 😇 uppe i bergen, Mon Cham närmare bestämt. Bekvämt avstånd, knappt två timmars färd i lugn fart med scooter. Även luften är något bättre uppe på 1200-1300 meter över havet.

Övernattning var först bara en lös tanke. Efter fika på restaurangen Maovo Station åkte jag till ett ställe jag bott på tidigare, men uppe på krönet ringlade en lång svart orm. Det försökte komma igenom en pallisad. Misslyckades vid första försöket och höll sedan nästan på att fastna mellan två stolpar. Ormen kom igenom till slut, men min direkta tanke var; här kan jag inte bo.

Det var fotboll som höll mig kvar. Inte för fotbollens skull, men samma kristna organisation som sköter fotbollsklubben Christ FC, har även Eden Garden Resort intill. Jag hade stannat för fika och bara frågade i förbigående. Jovisst, jag kunde kolla på rummen och bestämde att stanna. Fräscht rum med a/c och internet.

Som bonus hamnade jag i två intressanta vardagliga situationer.

Vägbygge

Jag hade lagt tandborsten i rummet och åkte iväg att äta. På väg dig (till Maovo Station) såg jag ett gäng arbetare i en glänta.

Stannade till och frågade "-Tam aray". -"Thanon" blev det korta svaret. De höll på att göra en väg.

Det var längesen jag såg en väg tillverkas på detta sättet.  Vatten från en tank på bilflak, blandar för hand med sand och grovt singel, häller ut med en hink och slätar till med murslev. Man lägger ut cement i rader som passar för bilspåren och tjänar in både arbetstid och materiel. Och man kan komma fram till sina odlingarna utan lerig svårframkomlig terräng under regnperioden.

 

After work

På restaurangens takterrass åt jag en favorit, Kaeng Hang Lae (kokt kött med ingefära, vitlök och kryddig sås) och hörde samtal och glada skratt underifrån. (Tidigare på dan hade jag sett ett pågående nybygge.) Tittade nu ner och "vädrade" ännu ett scoop med kameran.

Gick ner och hälsade och blev genast bjuden både på mat och öl. Sa att jag var mätt men tog några klunkar av det senare. Och så var våran konversation igång. Testade att säga After work på thai, men "langdjak tam ngan" gav bara oförstående leenden tillbaka. Ändå kul att kunna några fraser även om det blev felsägningar ibland som de fick skratta åt.

 

Också ett sätt att hamna under bordet - med ett fototrick.

 

 

Okey, det är ju ofrånkomligt att visa lite fotboll också. Klubbemblemet har inslag av blått och vitt så kopplingen till mina Blåvita Änglar var uppenbar.

Under skollovet har de nu ett träningsläger och de många pokalerna vittrar om framgångar, även från internationella turneringar.

 

 

Även om det är lågsäsong, både turist- och odlingsmässigt är det ändå skönt att komma hit och få lite svalka. Kunna röra sig utomhus i behagliga 23-30 grader, tio grader lägre än hettan nere i storstaden. Om än bara för ett dygn.

 

 

Morgonpromenad i värmen, Old City Chiang Mai

Gamla kvinnofängelset är tillbommat och utrymt sedan länge.

Intill ligger en annan myndighets-byggnad som också blivit övergivet. Det gav uppslag till ett intrång med kameran.

Och efter frukost i närheten fortsatte jag vandringen runt ett kvarter, med detta resultat. 

Efter kl 11 blir det alltför varmt och på eftermiddagen olidligt hett upp till 40 grader Celsius 😡.

Januari 2013 gjorde jag ett reportage om det då nyligen stängda kvinnofängelset, kolla här.

 

Efter frukost:

Coffee Shake & Juice - with Love (temporary closed).

 

Ny el-kraft.

 

Wat Chedi Luang ceremony

Klockan sju på morgonen skulle det börja. Okey, det kanske blir tjusiga ceremonier med danser och gamla traditioner. Och lämplig tidpunkt innan hettan slår igenom med upp mot 38 grader fram på dan. Så, tidig väckning och en kort cykelpromenad för att hålla fotograferandet vid liv.

Det visade sig dock vara en väldigt stillsam tillställning. En samling munkar sittande, varav en mässande, framför skaror av anhängare som kommit med gåvor för att göra merit. Det hela handlade om att pryda och drapera chedin med orange tyg i samma färg som munkarnas klädsel, ett platt som symboliserar försakelse.

Många plastsäckar fylldes efterhand då munkarnas skålar blivit överfulla.

Efter en knapp timma var allt över.

Mattornas rullades in, allmosorna togs om hand och orange tyget fördes upp

och skulle drapera övre delan av chedin.

Smultronställen öster om Pattaya

Två favoritplatser lockade efter "Påskdagarna" i Bangkok. Med avstamp i Jomtien för att hyra scooter körde jag österut, både på 4-filiga nu färdiga Highway 3 och mindre vägar lite inåt landet. Övernattningar i Bang Sare med en avstickare till Samae San (Sattahip).

Sweet seventeen.

Jag har varit där tidigare och dessa platserna är väl värda återbesök efter återbesök. I Bang Sare erbjuder trevliga Pimpisan bra rum i centrum nära fiskepirarna. Där stannar jag mycket för maten och kaféerna. En dagstur till Samae San är ett "måste", där bjuds alltid på superba fototillfällen.

 

Bilderna säger det mesta.

 

17-åriga tjejen på bilden överst är en total naturbegåvning att vara i blickfånget för fotografering. Hon fortsatte att äta ur kastrullen och tittade upp, stort leende, mellan tuggorna. De äldre männen i fiskafänget ordnade med näten efter nattens fiske. En av dem bjöd även på en bit vattenmelon.

Här på bakgator i Na Jomtien finns två undangömda restauranger, populära under helger.

Medans jag gick en fotorunda och hittade bland annat denna lille killen hade mannen nästan sorterat färdigt sitt fiskenät.

 

Byggakrobater längs småvägarna inåt landet.

Framme i Bang Sare.

Handlat direkt från piren, bara 200 baht.

Härliga färger i Bang Sare. Ännu häftigare i Samae San, se längst ner.

Här, mitt favoritkafé i Bang Sare.

 

Jomtien och möjligen Pattaya långt bort i bakgrunden.

 

Längre in i flottans militärområde finns två andra Navy-kaféer.

Jag fick tillåterse att fotografera då soldater övade inför en kommande stor händelse, The Royal Barge ska ut på en procession i Chao Phraya i oktober.

Det finns små och ännu mindre stränder att upptäcka om man åker in på återvändsvägar.

 

Och nu höjdpunkten, färggranna Samae San.