17 december 2015

Det tar sig . . .

. . . på för mig två närliggande fronter.

Dels hotellbygget (bokstavligen) vägg i vägg. Plockepinn-ställningen togs bort i dag. Den har använts av barfota klätter-nissar för skrapning och målning av fasaden.


Även husets andehus får en ansiktslyftning. Att ett rum ser bebott ut beror på att några arbetare övernattar och samtidigt är nattvakter.

Tredje våningen (här räknar man bottenplan som våning ett) är helt klar. Rummen blir i matchande färger som tillsammans med fräck inredning ger boutique-känsla. Balkongräckena förstärker det, vilket syns på en bild.  Priset per natt kommer bli konkurrensmässigt låga 600 baht.
I samband med att hotellet blir klart ska glädjande nog kaféet/restaurangen öppnas på nytt. Under överinseende (tror jag) av hyresvärdinnan (som gör gudomliga kaffe-bakverk och bröd) ska en släkting till henne sköta ruljansen. Det kan nog bli en trevlig samlingspunkt där gamla och nya hyresgäster/kunder kan träffas på frukost, lunch eller tidig middag. Öppettider ännu ej fastställda.

 
Dels mina ischiasbesvär, nu sex veckor sedan det blev akut färd till sjukhus.
Dan innan hade jag fått besked att det var ischias, fast på engelska som jag slog upp och översatte. Lappen visade jag vid akutankomsten och ordet gick runt som en löpeld bland personalen. Då var jag ynklig!

Efter tre veckors knappt märkbar förbättring kan jag nu stappla omkring i lägenheten med hjälp av kryckor och även klara trappan på egen hand (fot) för återbesöken till sjukan. Övriga ärenden från yttervärlden får jag hjälp med av vänliga själar i vänskapskretsen samt av värdparets trevliga allt-i-allo kvinna.

Nu har jag slutat med all medicinering, förutom kaffe, och en och annan sömntablett.

Jag har varit väldigt, kanske överdrivet, försiktig med råden från sjukhusets fysioterapeuter att stretcha och att inte röra på mig.
Ur den outtömliga och ovärderliga källan Internet har jag nu sett råd och övningar som fått mig på andra tankar och gjort mig mer övertygad om förträffligheten och nyttan med stretching.

Visserligen har en annan obehaglig obestämbar känsla uppkommit i baksida lår, ett vänsterlår som blivit tydligt förtvinat och dubbelt så dallrigt jämfört med det friska, hmmm. Det känns som en sträckning, men ändå inte; samma känsla återkommer också i ljumsktrakten och knäregionen. Svårt att veta om det kommer från för mycket upp-och-hoppande eller för mycket stillaliggande och för långa perioder av sittande. En okvalificerad gissning säger mig det senare. Fortfarande känns också domningar i underbenet och foten.
Hur som helst, från och med nu ska det bli dagliga stretchövningar och mer rörlighet med "promenader" som min bror i Sverige fått tips om från en specialistläkare på området. Dock tar jag inte alla råd från internet på fullaste allvar, som att ta 20 minuters promenader varje dag. Det känns ännu avlägset.
Förhoppningsvis har det skedet tagit sig samtidigt som hotellbygget är färdigt i februari.


22 november 2015

Nervproblem ger bloggtorka

Tredje gången gillt.
Efter två besök hos sjukhus tisdag, torsdag förra veckan (röntgen visade ischiasnerven i kläm mot en ryggkota) blev det akut dagen efter med värsta sortens ischias-smärta. Blev inlagd.
En magnetröntgen, MRI, (8000 baht) säkerställde att det inte var ytterligare komplikationer.
Illa nog som det var.
 
Passar på att tacka alla besökare, med hedersknyffeln Bengt i spetsen, för uppmuntran, allehanda hjälp och leveranser av extra förnödenheter.
I fredags skjutsade Bengt, med hjälp av Ivar, hem mig. Och köpte kryckor som underlättar "promenaderna" i lägenheten.
Möjligen känns det en procent bättre i dag, söndag? Behandling med elektriska impulser/stimulans ska fortsätta här hemma, bra service från Rajavej Hospital där jag låg en vecka.




09 november 2015

Obeveklig löpning i 24 timmar

Obeveklig var den enda översättningen från engelska relentless som jag hittade. Envis löpning vore väl så passande för de kvinnor och män som i helgen sprang runt sjön Huay Tueng Tao varv efter varv efter varv . . .

Uthållighetslöpning i kolossalformat gällde för 20-talet av dem som sprang så långt och så många varv som möjligt på 24 timmar. Fast springa var inte hela sanningen, nog togs det fler gångsteg också. Dessutom viloperioder. Förutom låååångdistansen fanns två andra alternativ; 12-timmars och "sprintvarianten" 6 timmar. Sammanlagt deltog cirka 80 löpare. Elektronisk tidtagning som avlästes från chip runt fotleden höll ordning även på antal varv, med dators hjälp.

Starten har gått. Innan jag kom dit (arrangörens bild från FB).



Personlig nummerlapp.



Vila och kroppsvård. Vid varvningen fanns också mat och dryck samt tillgång till massage.


08 november 2015

Inte bara BUFFLAR i gigantiskt stor marknad

Varje lördag året om lockar denna endagsmarknad tusentals besökare. Cirka 30 km söder om Chiang Mai, i San Patong, sker detta - för en utomstående - fascinerande skådespel rum.
För 60-tal år sedan startade marknaden, då så gott som enbart med de viktiga boskapsdjuren vattenbufflar och andra kreatur som  handelsvara.
Nu har den vuxit till försäljning även av tuppar och andra fjäderfän, kläder, mat, verktyg, leksaker, grönsaker, möbler, trampcyklar och motorcyklar med mera. 

Fotointresset, vidareinspireratat av gode grannen Kenneth som föreslagit trippen, gjorde att vi gav oss iväg klockan sex. För det fotovänliga morgonljuset och att undvika den heta solvärmen.

Två episoder, som slutade gynnsamt.

Kenneth "gick i sömnen" tills han skulle starta scootern på morgonen. "Uppvaknandet" berodde på att nycklarna var kvar i lägenheten och han var utelåst, men det löste sig efter några minuter.

Mitt intermezzo kunde slutat allvarligare. På hemvägen körde jag om en motorcyklist och kom lite väl långt ut i vägbanan, samtidigt som en bil körde om mig - snuddande nära.

Nu till bilderna.



 
Happy !
 

Ledsen?
Ett billass munkar håvade in pengar vid vägkanten. Mot en sedel fick man ett snöre om handleden och ett stänk vatten över sig.

 



Klockan åtta nationalsången, och marknaden stod stilla en stund.










Behörig parkering.

06 november 2015

Fotoutställningen 2016, nedräkning.

Den årliga fotoutställningen av CMPG (Chiang Mai Photographic Group) öppnar den 23 januari 2016. På MAYA Shopping Mall, samma utrymme som tidigare.

Åtta intensiva träffar med kritisk granskning av medlemmarnas bilder har resulterat i att 215 foton valts ut till en slutomgång. Nu i dagarna har vi röstat on line med bedömning av varje bild i skala 1 till 10.
Resultat hur många (om någon) jag får med till utställningen vet jag nästa vecka. Från ursprungliga maximala 15 bilder är sex av mina med i den slutna omröstningen. De som röstades bort på mötena visas här.

Big deal.

Butterfly face.

Cool looks.

The cigarett butt.

I am okey, just lost an oar.

Smoke gets in your eyes (of a Lahu hill tribe man).

The Oven man.

Warrier Trail scaring obstacles.

Just helping dad.

03 november 2015

Samma yta - större utrymme

Moderna möbler. Men för stora, utrymmeskrävande och opraktiska.
Så har "vardagsrummet" sett ut i lägenheten. Tills i dag.

För ett tag sedan frågade jag värdparet om det fanns möjlighet att skifta möbler i samband med nya hotellets inredning skulle planeras.
Trodde att det "glömts" bort, men för en vecka sedan lämnade jag, efter deras förfrågan, på nytt över bilder och uppgifter på möblerna jag sett ut hos Index Livingmall. Och sedan dess har det gått snabbt. Aviserat i måndags och levererat i dag, tisdag.
Inte som IKEA, montera själv - här fixades det av leverantören, i trappuppgången.
Med de mer praktiska möblerna kan jag nu ligga i soffan och kolla tv (vridbar platta för TVn) samt vid det höjbara soffbordet bekvämt äta frukost och utföra eventuella skrivarbeten.
Kanske kan det också skapa möjlighet till helt ny planlösning i lägenheten, ska sova (flera nätter) på saken.



. . . och nu.
Förr . . .
Låg bordsyta . . .

. . . och simsalabim, arbets- och frukostyta.

Apropå bygget med nya hotellet, cirka två meter från lägenheten, med allt buller och damm det har medfört, fick alla hyresgäster fri hyra (förutom elen) denna månaden. Schysst.