28 juli 2023

Svart på Vitt - en berikande utmaning

SVARTVITA bilder var temat hos BPG i juli. Ingen vandring i Bangkok utan var och en av medlemmarna världen över kunde skicka in bilder för bedömning till Bangkok Photographers Groups´ Magazine.

Sällan jag tänker svart-vitt i mitt fotograferande, men det har hänt några enstaka gånger att jag omvandlat färg till svart-vitt. Framför allt detta exemplet från februari 2021 är jag väldigt nöjd med i svart-vitt jämfört med färg.

 

 Har du någon åsikt - svart-vitt eller färg? 


🔽🔽🔽🔽🔽🔽
🔻

Vi hade en vecka på oss. En givande och berikande vecka som fick mig att aktivt ha med kameran på turer kring Chiang Mai och tänka på kontraster, mönster  och strukturer. Efterbehandling med förstärkning blir extra viktig för denna bildform.

 Dessa fyra hamnade i Magasinet:





Exklusivt för er Bloggbesökare blev dessa över från bedömningen i Bangkok.





Originalen i färg, i vissa fall, kan vara intressanta att jämföra med.




Denna byggnaden (liksom tempelbilden ovan) gör sig bäst i färg, om det är klarare blå himmel.


26 juli 2023

Ris och Ros nära Doi Inthanon

Pa Pong Piang har ett av det mest spektakulära områdena med risterrasser i Thailand. Det stod på önskelistan tills vi insåg att det krävs terränggående specialfordon de sista kilometerna dit. Bengt och jag nöjde oss med Ban Mae Klang Luang.



Efter kaffe vid risfälten och lunch strax efter åkte vi vidare mot Mae Win med hopp om mer kaffe. Men GPS förvillade och vi hamnade på dåliga vägar så småningom i Samoeng. Vägarna däremellan var dock intressanta, dels för utsikten men också för de många vägarbetena. Ros (därav rubriken) till dessa vägbyggare som förstärker på flera ställen efter regn och jordskred.






 




Längs vägen hade vi passerat Inthanon Lady's Slipper Orchid Under Initiative Conservation Project. En trädgårdsanläggning som såg öde ut men är värt besök under januari då det blommar både orkideer och Sakura (Sherry Blossom).


20 juli 2023

Begravningspyssel, söndagskafé och paraplyer

Dokumenterat på dagens (torsdag) cykeltur.

Det har varit sällsynt med bra cykelväder och därmed cykelturer för mig en längre tid. Egentligen är det regnperiod, men solsken och värme har fortfarande övertaget i norra Thailand. Inte så våldsamt varmt som i södra Europa och USA men tillräckligt varmt för att jag inte klarar av längre cykelturer.

 

I dag vaknade jag "tidigt" till mulet väder och med fuktigt på vägbanan efter nattens regn, så jag passade på. Helmulet övergick till halvmulet och via Saraphi och Bor Sang blev det 40 kilometer.

 

Några män satt vid vägkanten och knåpade med någonting.

-"Får jag ta kort?" - "Ja" sa de med leende.

Förberedelserna var för en begravning kunde jag förstå på deras kläder, speciellt hos kvinnorna som gjorde "finjusteringarna".








Glassen heter GB, men inte i Thailand.


Ett annat mellanstick med kameran blev ett andehus i ett tempelområde.

Jag hade trixat mig från Highway 1317 (nära Minigolf Resort) till Hw 1006 på småvägar och var sugen på kaffe i Bor Sang. Kom att tänka på Sunday Coffee Brew, det relativt nya kaféet vid gamla Umbrella Handicraft Center.


Själva paraplytillverkningen på denna platsen, som tidigare var så blomstrande, för en tynande tillvaro men dock med fortsatt tillverkning.




08 juli 2023

Italien 4(4) Trento - Festival och utflykter

Dagarna i Trento gick mycket i trötthetens tecken. Efter cykelturen sju timmar dan innan runt Pergine - Levico Terme kände jag mig lite seg och sliten. All aktivitet med logistik, hotell och transporter, hade väl också satt sina spår. Jag har förtvivlat svårt att vara stilla, framför allt under utflykter. Något jag måste försöka ändra på framöver.

Nå, i alla fall så var jag på språng även de sista dagarna av resan. Det var ju karneval i stan, rakt under mitt hotellfönster till och med.


 





Två utflykter med tåg och framför allt buss hann jag också med, kanske var det mest i samband med tågresor som segheten gav sig tydligast till känna.

Tåg och buss till Andalo var jag mest spänd på. Köpte en kombinationsbiljett och skulle byta till buss efter en hållplats. Först tåg riktning Bolzano. Tåget kom, en minut före utsatt tid till och med, Munchen stod det på avgångstavlan. Okey, det är ju åt rätt håll. Men det var ett snabbtåg (skulle ha tagit Intercity) som susade förbi mindre orter inklusive Mezzacorona och inte stannade förrän i Bolzano. Gick av och köpte biljett till Trento för att gå av i Mezzacorona och ta bussen upp till Andalo. Med allt strul kom jag dit så sent att jag måste ta nästa, som var sista, buss tillbaka.

Men under båda dessa utflykterna var ändå själva resan belöningen. På smala, slingrande serpentinvägar. Förbi sjöar, vidsträckta odlingar och branta bergsmassiv.



  



Minnesbrist
Antal nummer i kamerans minneskort var fullt! Det kortet måtte ha varit med länge. Från 100-0001 till nu alltså 999-9999, hur många bilder har det blivit, matematikern?
Detta var också en bidragande orsak att jag kom sent till Andalo.
Det finns ingen kameraaffär i centrala Trento. Fick hjälp med rätt buss, 10 minuters resa till Media World för att köpa nytt memory card, ville ju inte formatera det första innan jag fört över alla bilderna till datorn hemma.

För att inte öka på minnesbristen hos mig själv tar jag mycket hjälp av fotograferingen. Det hjälper även till att återerinra händelser även i anslutning till varje bild.

 

Några avslutande allmänna bilder från Trento.





Hotel Venezia, på centrala torget, där jag bodde för 22 år sedan, är fortfarande i bruk.


Det kunde ju ha varit en passande avslutningsbild.
Men det blir också en "bonusbild" i form av "tusen ord" om sista tågstrulet.
 
Flyget hem skulle gå från Bologna (med byte i Wien). Alltså ny tågresa och ny tågbiljett som jag var ordentlig och köpte dagen innan Men förra strulen spökade och jag hade köpt biljett till Bolzano. Upptäckte det på morgonen och gick till biljettluckan för att ändra, men den, för 7 euro, var ej utbytbar. Köpte ny till Bologna (16 euro). Biljettsäljaren hade sagt; ta första tågen på platform 2 och det upprepade han en gång till. Gjorde som han sa och hamnade på det mer flotta fräsiga Frecciarossa, ett annat bolag och alltså fel tåg. Behövde betala tillägg 16 euro till Verona. Konduktören var ändå hygglig och jag slapp böta för att inte ha aktiverat (validated) standardbiljetten. Efter två timmars väntan där kom jag på ett tåg till Bologna där min biljett gällde. Då var jag glad att jag tagit en sista natt där, som säkerhetsmarginal.
 
Slutet gott - Bologna lite kort.


Jo en sak till, som jag inte tänkt på eller lagt märke till tidigare;
Alla Italienska ord (förutom någon preposition) slutar med en vokal.