



Med buss kom jag till Sihanoukville i Kambodja. Denna semesterort vid havet har svällt mycket på sex år. Trevligare var det i Kampot och framförallt i lilla Kep, en liten pärla vid kusten, inte långt från Vietnam. Det blir ett speciellt inlägg om bara Kep så småningom. De sträckorna jag cyklade (till Kampot och Kep) möttes jag av landsbygdens fattigdom men där glädjen ändå lyser igenom och Hallo-hälsningarna värmer extra i värmen.
Nästa anhalt blev Phnom Penh, som också har växt med en modern stadskärna i kontrast till fattigdomen några kvarter intill. Ett stort nytt butikskomplex i centrum är stadens senaste stolthet. Flera bra hotell och Guest Houses finns att välja mellan och bra restauranger. Samt nattklubbar för den som vill blanda sig med landets överklass, som på dagarna kör omkring i stora Lexus SUV bilar.
Att besöka Kambodja utan att se Angkor Vat och omgivande tempel är "tjänstefel" sa svensken i vars hotell jag bodde i "Snokville". Dessa tempel var också huvudsyftet med resan. En ny bussresa efter en natt i huvudstaden tog mig till Siem Reap, orten som är utgångspunkt för tempelbesöken.

Själva Siem Reap kryllar av logi i alla prisklasser samt restauranger och barer anpassade för de stora mängder turister som kommer dit. Fast man behöver inte cykel, det är gångavstånd även till slummen som finns i omedelbar närhet.


Templen är ett kapitel för sig. Jag ger mig inte in på någon stor utläggning om dem. Hänvisar till internet som har enorma kanaler att gräva ur. Några bilder dock är ju oundvikligt i sammanhanget.





Avslutningsbilderna är från den nyligen färdigställda vägen till Thailands gräns. Tidigare var denna väg en skräckresa för resenärer, inte minst cyklister, med stora gropar och damm-moln av den röda sandjorden och med kraftiga översvämmningar i regnperioderna. För mig blev det en behaglig cykelresa 16 mil till Aranya Prathet, 6 km in i Thailand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar