Jag hade förmånen att bli inbjuden till en kulturell mötesplats för folk från Kachin. Ett folkslag från norra Myanmar/Burma på gränsen till Kina. Cirka två timmars bilresa från Chiang Mai, till en by norväst om Chiang Dao. En by som lever upp vid dessa oregelbunda återkommande samlingarna med flera hundra deltagare från Thailand och även andra trakter från Sydostasien.
Bilderna säger en del. Men
texten, en slags faktaruta från initierad källa,
säger ännu mer om denna folkgrupp.
Kachin är en folkgrupp i norra Myanmar, Kachin State. Dit kom de för flera hundra år sen, troligen från Tibet. Men kachin finns också i Kina och Indien. Många har utvandrat till Thailand, Malaysia och andra länder.
Det finns ungefär 1,5 miljoner kachin. De allra flesta är kristna, i huvudsak antingen baptister eller katoliker.
Kachin består av 7 olika grupper, var och en med sitt eget språk. Den största gruppen är Jinghpaw.
Kachin provinsen är rik på jade och andra naturtillgångar och har naturligtvis stor strategisk betydelse med gräns mot Kina och Indien.
Det pågår en väpnad konflikt i Kachin State mellan regeringstrupper och KIA – Kachin Independent Army. Regeringstrupperna försöker bl a avfolka landsbygden och har tvingat många att lämna sina hem. Nu finns det många flyktingar i provinshuvudstaden Myitkyina och i andra städer och även i läger på den kinesiska sidan.
En svensk-amerikansk missionär, Ola Hansson (född i Åhus!), verkade under många år (slutet på 1800-talet och början på 1900-talet) bland kachin, skapade deras skriftspråk och översatte bibeln. Kachin skriver med västerländska bokstäver och använder inte det burmesiska alfabetet för sitt eget språk. Däremot så sker undervisningen i skolorna på burmesiska så att alla kan läsa och tala burmesiska.
Läs- och länktips
”Granatklockorna i Myitkyina” av Jesper Bengtsson (2006)
”The Kachin: Lords Of Burma’s Frontier” av Bertil Lintner (1997)
 |
| Välkomsttexten till höger, prov på Kachins alfabet. |
 |
| Lite kul. Parkeringen påminde om P-plats vid gamla tiders orientering. |
 |
| Försäljning av fina hantverk. I bakgrunden symboliskt tecken hos Kachin. |
 |
| Här dansas ett slags ringdans, som vi missade tidsmässigt vid vårat besök. |
 |
| Lunchdags, efter ringdansen. |
 |
| En Kachin-fotograf från Bangkok kom och visade/sålde(?) foton från förra träffen. |
 |
| Inga skor inomhus. |
 |
| Folk från värdbyn. |
 |
| En ungdomsgrupp väntar på sin tur att inta scenen. |
 |
| . . . till tå. |
 |
| Finklädda. Från topp . . . |
 |
| Flera gruppen dansade och showade under lättsamma tävlingsformen. En dansgrupp, oklart vilken, belönades med första pris. |
 |
| Inte det minsta nervösa innan uppträdandet. |
 |
| . . . och f l ä k t. |
 |
| F a r t . . . |
 |
| Lika glada efter dansandet. Kolla bakgrunden, vilken härlig omgivning ! |
Intressant läsning och några väldigt fina bilder! Jag är inte så insatt i någon av Thailands många etniska minoritetsgrupper, men det verkar som Thailand, till skillnad från sina grannar, är ganska toleranta mot minoriteter (utom de i de södra delarna) och att kungen ofta tycks vara populär även i dessa grupper.
SvaraRaderaHej! Det måste ha varit en härlig upplevelse. Verkligt fina bilder på glada, uppklädda människor. Så trist att de ska behöva leva under så svåra omständigheter. Hoppas framtiden blir bättre - över lag i Burma.
SvaraRaderaSjälv häckar jag f n i norra Vietnam.
/Lung Nok
Det är verkligen medryckande att se Hill Tribes och andra minoritetsfolk då de firas sina respektive nyår, festivaler och andra högtider. Att någon enstaka farang spatserar omkring och fotograferar bekymrar dem inte det minsta.
SvaraRaderaVerkligen fina bilder! Den där bilden med barn och ungdomsgruppen kommer att bli årets bild nånstans! Skicka in och glöm inte copyrighta den!
SvaraRaderaVilka bilder. Jag har inte varit här ännu. Trots att jag varit i Chiang Mai en längre tid...men nu känner jag att jag måste åka hit upp.
SvaraRaderaDet gäller bara att få reda på tidpunkten nästa gång det beger sig.
SvaraRadera