Fika i Tyskland, lunch i Marocco . . .

. . . tillbaka i Thailand hamnade jag i jamsession med gitarrister och fick en gratis koncert (ett uttryck som de skrattade åt).

Söndagen började med cykelklubbens varm up och besök på nya gångbron. Utflyktsmålet var ett tempel i Mae Rim. Gruppen tog stora Highway 107 ut ur stan, jag valde mer trafikfria vägar och sammanstrålade vid templet.
Kroppen kändes pigg så jag fortsatte på småvägar bland risfälten. Det blev en runda på 70 km med den bästa känslan orkesmässigt sedan tiden innan ischias förstörde fyra månader av tillvaron.



Kaffe Bitte
Kom inte långt innan nästa stopp vid tyskklingande Kaffe Bitte.

Internationellt också vid lunchen.
Inte långt från Sala Kafé hittade jag denna oasen, en undanskymd Resort med nordafrikansk prägel.

Nyfiket fortsatte jag in denna avtagsväg, och kom fram till ett Artisk Farmstay. Byggt 2013, med bungalows, restaurang och kafé. Tre goa gubbar satt och jammade på gitarrer. Han med den minsta (Norska!) gitarren spelare förr på Brasserie ihop med Tok (som nu bor i Pai).

Stoppar av militär
Vägen tillbaka tog jag genom militärområdet. Ingen reaktion vid infarten, men efter en kilometer kom en sooldat på mc och sa "no no". "Till Huay tung Tao" sa jag. "No, no" fortsatte han.
På thai fortsatte jag "thi laeo pay Huay tung tao boi boi" (har tidigare ofta åkt här till Huay tung tao). Efter lite ytterligare funderande sa han "Okey, go". Inga foton, enda gången jag plåtat i detta området var när cykelklubben körde igenom på guidad tur för några år sedan.