Khao Kalok, Hua Hin - en bad- och utflyktspärla

Flera gånger har jag cyklat längs denna långa strandremsa på flykt från den årliga dåliga luften i Chiang Mai under mars-april. Från och tillbaka mellan städerna Hua Hin - Prachuap Khirikhan. Ibland hela sträckan i ett svep. Senare år i lugnare takt, med övernattningar.

Just vid Khao Kalok har jag varje gång stannat till men aldrig bott över natten. Förrän nu.

I samband med senaste fotovandringen i Bangkok passade jag på att koppla av några dagar i detta paradis. Morgonflyg till Don Muang, taxi till södra busstationen, Sai Tai Mai, Minivan till Hua Hin och hyrmoped de återstående 40 kilometerna. Front Beach Hotel blev baslägret. Moppen verktyget att utforska omgivningen. Till dopp i havet räckte det med en barfotapromenad.



Khao (i detta fallet) betyder berg. Och just ett klippigt berg har gett namnet till platsen. På ena sidan en härlig strand, med skugga från träd och enkla solstolar dit man kan beställa mat och dryck. Andra sidan bergen har en liten fiskehamn samt en restaurang. Rena idyllen överallt.

Fiskeläget.

Mopeden tog mig ytterligare cirka 10 km söderut. Vid ett avsnitt direkt längs kusten på en (som jag visste) återvändsväg. En flod mynnar ut där och bilvägen går parallellt 50 meter inåt land.
Vid vägslutet, en stor lastbil och bakom den aktivitet med sortering av "någonting".  Det var beredning av maneter det handlade om. Som lades lager på lager med salt emellan. Från vattenbassänger till så småningom i lådor som skulle lastas på stora bilen.
Ja, maneter, såna som man äter. Detta hade jag sett i Vietnam för två år sedan, i länken - närmare koll - finns fördjupning i manet-mat.

Intill satt några gubbar som redan(?) gjort sitt dagsverke.

Andra "fynd" på mopedturen.

 Efter fika på favoritstället Grandmothers Coffee House 

i Pak Nam Pran, (där dessa båtar pryder väggarna)

tillbaka till stökiga Hua Hin.

Avskräckande.