Bäck-lunch. Ängla-fotboll. Mon Cham-fika. Familj-gemenskap.

En utflykt upp i bergen är alltid uppfriskande. Och bjuder ständigt på nya intressanta upplevelser. Lördagens tur, inget undantag.

Efter morgonrepris på tv av en match i fotbolls EM tog jag lunch i Mae Rim, vid en bäckravin strax innan Doi Suthep bergsmassivet börjar. Sedan bar det iväg upp. Från cirka 340 meter över havet till Mon Cham (stavas ibland Mon Jam) som ligger drygt 1000 meter högre upp. Inte riktigt uppe bland molnen, men det var ändå där som Änglarna tränade fotboll. 30-40 killar höll på med intensiva övningar när jag kom. Och efter en runda med scootern till utsiktspunkter, förbi en familj som planterade blom-embrion samt fika bland en grupp ungdomar från Chonburi var det dags för tvåmåls-spel hos ungdomarna i Christ FC. En fotbollsklubb som har en gedigen prissamlingi lokalen intill.

Sista bilden är från en salladsodling längs den branta vägen upp till, och i detta fallet ner från Mon Cham (Mon Jam), innan Samoengvägen.

Enkel och trevlig restaurang där parasoller, vattendrag och djungel ger skugga och svalka. Med en slända som bygger bo i en lampa och en katt som vaktar vid trappan ner till serveringen.

Längre upp längs bäcken ligger fler läckra serveringar. Men många har även där drabbats hårt av corona-pandemin. HOO Coffee är bland dem som verkar ha stängt definitivt.

Så skönt att komma upp till nästan 1400 m ö h. 28 grader i skuggan mot 33 nere i stan. Att solen ibland stekte mellan molnen bekom inte fotbollskillarna. Skulle gissa att de nog hade ett två timmar långt pass denna lördagseftermiddag.

Utsikt och fika i friska luften.

Familjeidyll. -"Krabkrua sii khon maj" (maj betyder frågetecken). Jag fick ett nickande ja som svar. Efter lite småsnack kunde jag fotografera familjen och den lilla charmiga flickan dessutom separat.

Lite försynt gör hon det lilla hjärttecknet med tummen och pekfingret.

Det var precis att jag kunde ställa scootern i den branta backen,

men fick motivet (som jag sett redan på vägen upp).