Hamnade vid Harbour

Tog scootern till hjälp idag för att kolla in var jag kom "vilse" på cyklingen häromdagen. Med motor går det mycket fortare och vips var jag utanför Doi Saket. Passade då på att åka upp till den stora dammen, Mae Kuang Dam, och reda ut begreppen hur man tar sig dit. Inte helt lätt, fick fråga mig fram en gång (när jag var rakt under fördämningen). Genom ett litet smalt grindhål kom jag på bilvägen upp till dammen. Inte förrän på väg tillbaka såg jag vägskyltarna till de BÅDA dammarna. Det är från den östra (left) dammen man kan ta cykel- och mcfärja till anslutningen Highway 1001 som går till Phrao.

Högt vattenstånd december 2012 (på väg till sjön till Phrao).

Dagens vattennivå.

HAMNEN !!

Restvatten under stora dammen.

Mannen som satt och metade fick faktiskt en liten firre, stor som en lillfinger. Den fick simma vidare.


Tillbaka tog jag en jämn slät nyasfalterad väg (som var i bedrövligt dåligt skick för några år sedan då jag skumpade fram där med cykel).

Fin cykelväg . . .

. . . ända hit.

Av en slump hittade jag den vilsna vägen. Efter ett annat högintressant besök. Kommer i nästa blogginlägg . . .

. . . och idag vandring

Det är inte ofta jag ger mig ut och vandrar i skogen. Men i dag var det aviserat en relativt lätt sträcka.

Från sjön Huay Tueng Tao till ett vattenvall som skulle ta cirka 1,5 timmar. Ivar hade basunerat i djungeltrumman om aktiviteten och två följeslagare hade mött upp till hans aviserade samlingsplats vid sjön.
Till en början gick vi på grusväg men snart blev det snårigare och med krökta ryggar passerade vi växtlighet som hängde över den smala stigen. Rötter, stenar och omkullfallna träd var andra naturliga hinder.
Det är inte helt lätt att hitta rätt, flera stigar går åt andra håll, men stigfinnaren Ivar hade gått leden förut och även rekognoserat dagarna innan. Det var till hjälp även på tillbakavägen.
Med en liten paus var vi framme. Och det tog nästan precis den uppskattade tiden.
En intressant vandring mitt i djungeln. Mulet utan regn gjorde vandringen angenäm. Dock var det lite vatten, regnperioden har ju nyss börjat. I november-december blir det större kaskader och vattnet står ungefär två meter högre i bottenpoolen och inbjuder till bad under den då soliga årstiden. Kanske blir det återbesök senare i år.

Var är stigen?

Stigfinnaren Ivar.

Håkan.

Griptång!?  Nej, en bärare av hölje som innehåller kastanjeliknande nötter. Nu bara "skelettet" kvar.

Ett av naturens många underverk; Slingerväxt klamrar sig fast längs en tjock stam.

Nerfallna flikar från bananblomman.

Framme !

Rubank, Our coffee och risfält, risfält, risfält . . .

I går uppe bland molnen. Idag ute på risfälten.

Omväxling förnöjer. Även vad gäller fordon; idag cykeltur som blev 60 km. Ut i kända stråk till att börja med, för att vara helt ute och cykla bland nya upptäckter i vägnätet.

Hade räknat med att korsa Highway 118 och komma via Bor Sang på hemvägen, men en blackout fick mig att snurra runt mellan San Sai och Doi Saket.

När jag så småningom fick syn på molndränkta Doi Suthep hade jag berget på "fel" sida. Den svaga solen bland molnen i öster rättade ut begreppen.

Fast jag blev mycket förvånad då jag, från fel håll, kom fram till Jack Coffee. Iscappuccino där blev en injektion för resterande 20 kilometrarna.




Rubanken vid en liten möbelfabrik fick mig att minnas barndomstider i pappas snickeriverkstad.
Rubank ska normalt ha ett handtag i bakändan. Bara märkena finns kvar i detta exemplaret.

¤ ¤ ¤

Kända stråk i början som sagt. Och fast jag bara varit där en gång tidigare kom jag spik på Our coffee. Bakelsen till kaffet visade sig vara värdefullt. Det blev inget mer matstopp innan middag hemma i soien hos Green Days.

¤ ¤ ¤

Torkan är över. Plantering av ris är i full gång. Det var varit onormalt varmt och ovanligt torrt hittills i år. Men de senaste dagarnas regn har fått fart på risplanteringarna. Green Season är här. Med vykorts- och turistbroschyrmässiga motiv på fälten. Lika oemotståndligt att plåta varje år.

En provisorisk bro ledde även mig ut i grönskan.

Leende ögon och man anar smilbanden kring munnen.

Pallar ger bekvämare arbetsställning.

Det är ur risets "barnkammare" som stråna repas av. För att bindas ihop till knyten, läggas i säckar och planteras på annat fält.

Vattnat och klart för plantering av ris.

Mon Cham = moln Cham

En mulen söndag i Chiang Mai och regnet hängde i luften.
Det regnade bara ett dugg, men ändå skönt att på jacka på. Fartvinden med scooter är aningen större än om man (jag) cyklar. Och i dag blev det utflykt med motor. Till altitud cirka 1000 meter högre än staden, upp bland molnen.
Målet blev Mon Cham, 1300-1400 meter över havet.

Knappt några kineser, men åtskilliga thai hade sökt sig upp för att känna på kylan. Och fotografera sig bland blommorna.
Den annars så storslagna utsikten var en total gråzon.

Läppstift och annat smink bland tempelgåvor

Något förbryllad blev jag

inför synen av allahanda smink som två tempelgudinnor hade fått.

Även övriga bilder är från samma tempel, cirka 10 km söderut längs floden Ping (från Chiang Mai räknat).

Flaskans placering är nog mer tecken på thaihumor än en tillfällighet.

500 år gammalt träd

Med utstuderad marknadsföring skulle Trädet kunna bli en liten turistattraktion. Nu lever det en ganska anonym tillvaro.

Ändå så lättillgängligt.

Invid Samoengvägen, bara någon kilometer från Canal Road/Highway 121.

Ett liten plakat vid vägkanten visar Tree House Coffee (som är ett kafé med andravåning uppe i ett annat träd), men inte ett ord om det gamla trädets omfattning. 500 År !!! Med enormt, synligt rotsystem.

Blev påmind om det idag när Ivar, Håkan och jag cyklade förbi det området.
Här några bilder från ett besök i mitten av juni.

Grüss Gott safari Kienberg - Schneitsee

Tillbakablickar avslutande Europa-cyklingen.

Salzburg - Münchens flygplats cirka 190 km, cykelvägen. Jag tog en lite annorlunda sträckning i år, förutom i början där Mozart Radweg ledde mig till Petting. Staden Petting kanske är bäst att förtydliga.

Denna delen av södra Tyskland är ett härligt cykelområde. Med, på lite trafikerade vägar, markerade cykelleder i alla tänkbara riktningar.

Bauernhof safari
Här bara ett litet avsnitt, som ledde in bland jordbruksgårdar, nästan in genom ladugårdar, i öppna landskap med alpkedjan fortfarande i blickfånget, också delvis på körvägar av grus genom skogsparti och ängar.