Ett ANNAT Mae Sai i Chiang Rai

Karta inne i byns museum.

Dan efter hissnande upplevelsen i gudinnan Guanyin hyrde jag scooter och åkte nordost förbi Mae Yao upp till Huai Mae Sai för återbesök hos Ban Chalae Village. En hemvist för Lahu bergsfolk, invandrare från Kina. 

(Förra besöket var oktober 2015.)


Nu skippade jag vattenfallet, det är ju lite vatten så här års.
I stället vandrade jag runt i byn bland grisar och lekande ungar.

 

Cykel med punka och utan trampor. Släden en plåtbit med kartong ovanpå.

Fjärilsbäcken.

I museet denna gången fick jag se en film om bergsfolken.

Med kul inslag av spexande levande teatersällskap.

En slående skillnad från förra gången var ett flott nytt hus mitt i byn.

Som en Japan kunnat bygga och pendlar till från sitt hemland.

Denna kvinna gick omkring och försökte sälja knippen av lök, vitlök möjligen.

Bättre gick försäljningen i nästa by, där en grupp Akha Hilltribe bor.

. . . så det blir ett kilo.

Ett knippe till . . .

Ambulerande affär kommer till byn.

Tobak finns nog i närområdet. Frisör likaså.