Scootern, nyligen på service, hade fått nya däck, och vilken skillnad på väggrepp det blev. Med den känslan ville jag testa att köra upp i bergen. Det kändes väldigt bra och stabilt. Denna gången attackerade jag från "baksidan", det vill säga en mindre väg norr om stora Samoengvägen. Tack vare det kom jag fram till ett trevligt kafé med vidunderlig utsikt. Där finns även tält för uthyrning vilket en stor familj från Ayuthaya kände till, de skulle övernatta där. Inhemst turism har kommit igång.
Här är hon igen, en från Ayuthaya-familjen. |
Tälthus för övernattning |
Det har blivit en enorm utveckling på övernattningsmöjligheter kring Nong Hoi/Mon Cham området.
Nu finns inte bara tält under "vintermånaderna" utan permanenta stugor och tält med luftkonditionering för varma årstiderna.
Vid vägkanterna, staket och växter.
Jag fortsatte genom byn med Hmong-folket och körde ända upp till utsikten vid Mon Cham.
Restaurangen var stängt men man sålde snacks och läskedryck.
De flesta av Hmong-folket är kristna, men animism lever kvar.
Detta bandet, som hänger vid utkanten av bebyggelsen, ska skydda mot onda andar.
Skolorna är stängda. Barnen hoppas på en peng för posering, svårt att motstå. |
Redan !!! |
På utvägen, kul att se ungdomar träna änglalik fotboll.
Fick genast associationer till de Blåvita Änglarna i Göteborg.
På hemväg nere i dalen, regn på avstånd i bergen.
Väldigt fin och allsidig portfölj. Snyggt skjutet. Vet du om jag har varit där? Vildgotte
SvaraRadera