Dagarna i Trento gick mycket i trötthetens tecken. Efter cykelturen sju timmar dan innan runt Pergine - Levico Terme kände jag mig lite seg och sliten. All aktivitet med logistik, hotell och transporter, hade väl också satt sina spår. Jag har förtvivlat svårt att vara stilla, framför allt under utflykter. Något jag måste försöka ändra på framöver.
Nå, i alla fall så var jag på språng även de sista dagarna av resan. Det var ju karneval i stan, rakt under mitt hotellfönster till och med.
Två utflykter med tåg och framför allt buss hann jag också med, kanske var det mest i samband med tågresor som segheten gav sig tydligast till känna.
Tåg och buss till Andalo var jag mest spänd på. Köpte en kombinationsbiljett och skulle byta till buss efter en hållplats. Först tåg riktning Bolzano. Tåget kom, en minut före utsatt tid till och med, Munchen stod det på avgångstavlan. Okey, det är ju åt rätt håll. Men det var ett snabbtåg (skulle ha tagit Intercity) som susade förbi mindre orter inklusive Mezzacorona och inte stannade förrän i Bolzano. Gick av och köpte biljett till Trento för att gå av i Mezzacorona och ta bussen upp till Andalo. Med allt strul kom jag dit så sent att jag måste ta nästa, som var sista, buss tillbaka.
Men under båda dessa utflykterna var ändå själva resan belöningen. På smala, slingrande serpentinvägar. Förbi sjöar, vidsträckta odlingar och branta bergsmassiv.
För att inte öka på minnesbristen hos mig själv tar jag mycket hjälp av fotograferingen. Det hjälper även till att återerinra händelser även i anslutning till varje bild.
Några avslutande allmänna bilder från Trento.
Hotel Venezia, på centrala torget, där jag bodde för 22 år sedan, är fortfarande i bruk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar