Marknad på Koh Yao - och trevliga poliser.



Mini-polis vid färjeläget Ao nang.

 Denne lilla parveln i polismundering får symbolisera de tre trevliga poliser jag träffade på Koh Yao Noi. Alla har beröring med tidigare inlägget från samma ö. Första polisen jag träffade på var ägaren till högt belägna Tabaek Bungalow. Han var född på ön och hade varit med om tuffa omständigheter, som ung och rädd stridande polis vid gränsen mot Laos efter Amerikakriget, senare stationerad i oroliga, sabotagehärjade djupa södern. Han har nu ett riktigt snajs-jobb; arbetstider 9-17 måndag till fredag på hemmaplan. Nu väntar han på pensionering om 4-5 år och lever ett behagligt liv, tillsammans med sin japanska fru (övriga mer eller mindre bofasta varelser på anläggningen var tre katter, en liten groda och en stor gecko-ödla). Han berättade fiskehistorier från 10-årsåldern och kan allt om havet utanför. Men då jag frågade om han varit med om sådant oväder förut fick jag ett överraskande svar. "Nej aldrig, det kan blåsa kraftigt från norr och öster men jag har aldrig varit med om sådant här ruskigt oväder med vind från söder." (I söder ligger bara öppet hav.) Vid bra väder tar med med sina gäster på dagsturer med egen båt, vilket jag hade förmånen att följa med på för sex år sedan.


Vid puben mittemot icke-alkohol-säljande 7Eleven tog jag en öl och fick intressanta upplysningar om samhället av kvinnan som tillsammans med sin man äger stället. Mannen kom dit lite senare, efter sitt ordinarie jobb. Ett par dagar senare fick jag veta att hans jobb var polis. Han hade gett en fast boende farang förtroendet att ha nycklar till puben. Vilket han (farangen) hade för vara att utnyttja. Ett slags kundvård till stamkunden, ibland dagens enda kund. Jag tog en glass medan farangen tog sin första öl. Efter min en och en halv timmas cykeltur hade han hunnit med 6 flaskor och var betydligt mer pratsam medan jag tog min enda öl för dagen.

Den tredje polisen mötte jag tidig morgon då jag var på väg till färjelägen för att åka till Phang Nga. Jag mötte en cyklist och fick av honom reda på att jag cyklat för långt. Blev visad till den oansenliga, folktomma piren. Vid fortsatt samtal berättade han om öns cykelklubb och deras turer. Jag tackade för upplysningarna och han fortsatte. Men kom tillbaka efter en kort stund, skjutsad bakpå en mc. Han gav mig en lapp med sitt telefonnummer och sa att jag gärna kunde ringa honom om jag fick problem på väg till Krabi, dit jag skulle cykla dagen efter båtfärden. Under telefonnumret stod hans namn - och just det, ordet Polis. Vilken vänlig och omtänksam gest !


Marknaden var mer gångbart än namnet på huvudorten, av vägskyltar To Market att döma. Fastän byn växt med souvenirbutiker, restauranger, 7Eleven och bank så behåller marknadsplatsen sin särställning där alla träffas.




Mat i alla former och färggranna färger är ett måste vid alla marknadsplatser.





Mattförsäljning. En matta kan i många fall vara den enda "madrassen" att sova på. Med min onda rygg blir jag matt bara jag tänker på det.

Som nöje finns pilkastning på ballonger. Med chans till dessa vinster.





Iögonfallande, udda motiv på t-shirt.