Äntligen lång, 97 km, cykelrunda. Fast med floppar.

Vaknade tidigt. Kände mig pigg och utvilad. Vädret var perfekt och jag kände för en go´ genomkörare. Kom iväg klockan 9, följde floden norrut, vek av till Mae Jo. Tog en bakväg längs en kanal till Coffee Jack för kaffe. Vidare på småvägar nästan till den stora dammen, Mae Kuang. Korsade Highway 118 på fin asfalt söderut, också längs en kanal. Efter 9 km kom jag , som tur var, fram till en fin Resort där jag tog en rejäl lunch. Hade då cyklat 54 km.

Sedan kom flopparna.
Såg en skylt om Arkeologisk plats. Svängde in 2 km på liten grusväg fram till "sevärdheten". Flaggor och orange Buddhaband visade vägen in i skogen till några ruiner av tegelstenar som betecknas vara ett gammalt tempel.
Bilderna får visa att alla upptäcktsresor inte blir vad man väntat sig. Ibland krävs det uppoffrande vedermödor för att förmedla Chiang Mai till omvärlden. Idag kom lite av medaljens baksida fram. Men baksidan är väldigt, väldigt liten.

Det hände trevliga saker också på denna cykelturen. Det kommer i nästa inlägg.

En kilometer kvar.

Framme.

Hur intressant är detta?

 

Tillbaka på stora vägen tog jag åt vänster. Det skulle jag inte gjort. Asfalten övergick till grusväg som blev sämre och sämre. Med skarpa vassa stenar. Jag ville ändå inte vända om. Vemodet pendlade mellan förtvivlan och tvivel att komma fram till bättre underlag. Lyckligtvis var benen piggare än humöret. Några fina risfält bröt av tristessen. En kofösare kunde också berätta att vägen verkligen går mot bebodda trakter. Efter cirka 12 km på denna usla väg kom jag fram till asfalt igen. Hade varit utan vätska länge och svepte en juice och en flaska vatten vid en liten affär. På asfalten kom också humöret ikapp benen känslomässigt.

Frågade en dam om vägen. Hon kom ikapp på moped och visade in på en avtagsväg som tog mig till Bor Sang där en iscapuchino och glass blev sista stoppet. Var hemma klockan 6 och hade klarat mig från ormar, hundar, regn och punktering. Slutet gott allting gott.

Från 9 till 6 blev det 96 km + 1.

 

Dåliga slingrande grusvägen. Kanalen gick så småningom in i (berg)väggen, något som jag klarade mig från.

Tänk att sådana här risfält kan lätta upp humöret, om än tillfälligt.