Nedanför låg risfält i olika stadium, blänkande i vatten. Bortom såg man stadens siluett av höghusen och Doi Suthep, som låg delvis i moln. Vid klart väder, säkert en än mer fantastisk syn.
"Hur kommer men ner till området (utan att ta trapporna)?" Andra försöket, från nyasfalterade vägen, lyckades.
En stor flock hägrar(?) gottade sig bland risfälten. Vattenbufflar, ko med kalv kom också i omedelbar närhet.
Det var här nere som jag upptäckte att jag varit veckan innan på en lite vilsen cykelutflykt.
Kände igen denna vägen och kanalen. |
Nutidens vattenbufflar.
|
Templet i sig självt är ganska anspråkslöst. Vid foten av kullen finns denna text med namn på templet, Wat Phrabat Tin Nok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar