Kanchanaburi - Chill Bike Party

Framme i Kanchanaburi på lördagsmorgonen försvann tröttheten snabbt när jag fick syn på och blev uppiggad av en banderoll för ett cykelarrangemang som skulle äga rum på söndagen. Jag frågade runt och kom till stadens turism- och sportavdelning. Där fick jag besked, på svenska (en anställd hade studerat i ett år i Borlänge och lärt sig vårat språk samtidigt), att starten skulle ske klockan 6. Så tidigt, undrade jag och kunde få fram att man skulle börja samlas då, men starten skulle ske klockan åtta. Att peka ut sträckningen på karta tog också lång tid att komma fram till. Jag tänkte ta mig ut längs banan och ta kort.

En mc-polis tog en selfie vid startplatsen.

Flera tv-team följde arrangemanget.

Historiskt, tävling med nummerlapp.
Nog kom jag ut på bansträckningen alltid. Med nummerlapp och med i masstarten klockan åtta. Loppet var visserligen fullbokat, men jag kunde registrera mig på morgonen. Över 600 startande i längsta loppet, 45 kilometer och ett hundratal i det kortare familjära över 10 kilometer. Det var historiskt på två sätt; premiärloppet i Kanchanaburi (ska bli årligt) och första gången för mig att delta i lopp i Thailand med nummerlapp. Som enda icke thailändare dessutom.
Frukosten på hotellet missade jag tidsmässigt, tog en värmd smörgås och juice vid 7eleven, dessutom fanns frukost vid starten där jag kunde komplettera med det "livsviktiga" morgonkaffet.

Efter nationalhymnen och tal flaggades vi iväg lite efter åtta. Trångt och lugnt i början. Snart glesnade det ut och små grupper bildades. Det dröjde inte länge förrän det stod cyklister vid vägkanten, för tekniska justeringar och vattendränering (precis som på Vasaloppet). Och precis som i Marcialonga mötte jag täten i full fart på tillbakavägen.

Tungt uppför, några gick av och ledde cykeln upp. Över 50 km i timmen nerför.

Vi körde till en vändpunkt. Flackt i början, sedan svagt och till slut brant uppför till ett kinesiskt tempel vid vägens ände i skogen. På hemvägen märkte jag ungefärliga lutningen, det gick i fart uppemot 50 km/timman. Vätska och trafikvakter var strategiskt utplacerade.

 Arrangörstjejer fäste band runt armleden som bevis att inte ha vänt tillbaka för tidigt.

Åskådare vid vändpunkten.

Några fick punktering och då stannade det gängets kompisar och väntade ut lagningen. En följebil plockade upp behövande med cykeltransport på flaket. En ambulans var också med runt banan men behövde inte rulla med alarm. Däremot hördes sirenerna från polisbilen då täten, bestående av tre cyklister, eskorterades mot mål.
När jag i lugn fart kom i mål, efter 2 timmar 20 minuter, hade prisutdelningen varit igång ett tag och varvades nu med svängig musik. Jag gungade med och åt samtidigt lunchen som delades ut gratis. Allting var förresten gratis, ingen anmälningsavgift. Ändå priser till de 100 första i mål. Generöst. För att undvika en tjusig men skrymmande pristrofé höll jag till i de bakre leden. En cykeltröja (även gratis) hade nog fått plats i min minimala packning men de var slut i och med att ordinarie registreringskvoten var fylld. Klarade mig också från en ny cykel eller fläkt bland de utlottade vinsterna.

Partyorkestern drog igång med Ganglam Style.

Något att komplettera prishyllan med.

 De flesta var från Kanchanaburi, men också många från Bangkok, Ratchaburi, Hua Hin and andra närområden. Ett trettiotal tog tåget mot Thonburi vid 4-tiden, med cyklarna.
Ett riktigt kul, och alltså återkommande, jippo för elit och motionärer. Med Partystämning vid målgången.

Här är arrangörens Facebooksida. Om du orkar med kan du kolla bilderna. Några från själva cyklingen, men mest från Partystämningen. Skön inställning; "Kort" sträcka och mycket Party!

Bildbeviset.